”Sparandet – och skulderna – slår rekord”

Nya siffror visar att svenskarna både ökar sitt sparande men också sina skulder. De två grupperna utvecklas parallellt – och trenden med ökade skulder är oroande, skriver sparpsykologen Niklas Laninge i en gästkrönika.

Skuldsättning har varit det stora temat för mig som sparpsykolog den här veckan. Det är nästan skönt att få en paus från allt prat om långsiktigt sparande, börsoro och världsläget, frågor som annars dominerar min vardag på Opti. Anledningen till att jag fått så många frågor om skuld är dock allt annat än upplyftande.

I veckan släppte nämligen Kronofogden nya siffror över svenskarnas skuldsättning som visar att den negativa trenden fortsätter. I dag har närmare 450 000 personer skulder hos myndigheten. På bara ett år har den totala skuldsumman ökat med omkring 12 procent, trots att vi under samma period sett en ekonomisk återhämtning.

Skatteskulder är fortfarande den vanligaste skulden. Därefter kommer skulder kopplade till lån och krediter. Just denna kategori (köp på faktura, delbetalningar, kreditkort) är den som växer snabbast.

Utvecklingen oroar mig. Att leva med skuld är extremt pressande. En skuld som hänger över en tar mental energi och skapar ett ständigt fokus på här och nu. Stressen gör oss kortsiktiga och ångest och skam leder till undvikande. Resultatet blir att man inte öppnar fönsterkuvert, drar sig för att prata om sin ekonomi och frestas av att lösa en skuld med en ny skuld.

Samtidigt ser jag också ett helt annat mönster i mitt dagliga arbete. Januari är en urstark sparmånad för oss på Opti och många i branschen. Fler börjar spara och befintliga sparare sparar mer. Fondbolagens förening konstaterade nyligen att nysparandet i fonder under 2025 uppgick till hela 202 miljarder kronor – nära rekordnivåer. Vi har alltså två parallella utvecklingar: en grupp som ser till sitt framtida jag, och en grupp som lånar av sitt framtida jag.

Det här är problematiskt. Att ha ett regelbundet sparande handlar inte bara om pengar, utan om trygghet. Buffertar gör oss mer motståndskraftiga mot det oförutsedda, ger en känsla av kontroll i vardagen och forskning visar till och med att människor som månadssparar sover bättre.

Inom fältet beteendedesign vet vi att det som är lätt tenderar att bli av. I dag är det väldigt lätt att starta ett automatiskt, väldiversifierat sparande. Men det är också väldigt lätt att konsumera för pengar man inte har och lägga över ansvaret på ens framtida jag.

Skillnaden är att det ena beteendet hjälper vårt framtida jag medan det andra lånar av det. Där någonstans landar jag i en smått självgod känsla. Det känns skönt att det beteende jag jobbar med att förenkla är sparande, inte skuldsättning. I en tid när allt fler fastnar i krediter känns det viktigare än någonsin att fortsätta göra det lätt att bygga trygghet, i stället för att normalisera skuld. Mitt jobb (och mitt sparande) får mig att sova gott om natten, något jag inte gjort om jag arbetat med att öka skuldsättningen bland svenska hushåll.