Sparekonomen: Så påverkas din ekonomi av höstbudgeten

Den 20 september presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) höstbudgeten. Nordnets sparekonom Frida Bratt har i en gästkrönika gått igenom flera av de redan kända förslagen.

För svenskarnas plånböcker kommer vissa förändringar ha större betydelser än andra, konstaterar hon.

”Vad vi ännu inte hört något om är beskattningen av ISK, ett av Annie Lööfs krav inför budgetdiskussionerna”, skriver Bratt.

Finansminister Magdalena Andersson presenterar budgeten den 20 september, med redan nu vet vi en hel del om de frågor som kommer att ha betydelse för svenskarnas plånböcker.

Regeringen föreslår till att börja med en förstärkning av skattereduktionen med 1 320 kronor för 2022, vilket är 110 kronor i månaden. Hela reduktionen ges till den som tjänar från cirka 22 000 kronor om året. Sänkningen i förhållande till inkomst blir störst för låg- och medelinkomsttagare. Sänkt inkomstskatt var ett av Centerledaren Annie Lööfs krav för att stötta budgetarbetet, och med den här satsningen kan man göra C nöjda.

Satsningen är bred och ska nå väldigt många, och därför blir inte sänkningen särskilt stor för den enskilde. Finansministern motiverade sänkningen med att den behövs för att stimulera ekonomin. Som många påpekat går dock svensk ekonomi på högvarv just nu, varför det är tveksamt om det är just återstarten av svensk ekonomi som är det huvudsakliga syftet.

Skatten sänks också för den som har sjuk- och aktivitetsersättning. I snitt beräknas skattesänkningen uppgå till 10 000 kronor per år, eller 830 kronor per månad. Den som är mellan 25-27 år och har en ersättning på cirka 115 000 kronor per år får en skattesänkning på 9 370 kronor per år, räknat på en genomsnittlig kommunal skattesats.

Vänsterpartiet har länge ifrågasatt varför sjuka ska betala mer skatt än de som arbetar, medan oppositionen ifrågasätter det faktum att det nu blir mindre skillnad mellan att arbeta och ta emot bidrag. En anledning att sänka skatten för löntagare kan i teorin vara att få fler som i dag står utanför arbetsmarknaden att söka sig till den, vilket var en av tankarna med jobbskatteavdraget. Men den här reformen fungerar alltså annorlunda, eftersom skatten sänks för alla.

Flera ändringar i sjukförsäkringen föreslås också. Taket föreslås höjas från 821 kronor per dag till 1 027 kronor per dag. Det ska också finnas större möjligheter att fortsätta en sjukskrivning även efter det att det gått 360 dagar. Det ska också införas särskilda regler i sjukförsäkringen för den som har fem år kvar till riktåldern för pension. Ardalan Shekarabi kallar detta trygghetspension.

Taket för bostadstillägget höjs från 7 000 till 7 500 kronor. Sverige har en grupp fattigpensionärer som har det tufft, och till skillnad från inkomstpensionstillägget är fokus nu på de pensionärer som har det sämst ställt. Ett dilemma oppositionen pekar på är att avståndet mellan att ha arbetat och att inte ha gjort det krymper.

Utöver detta föreslår också sänkt kostnad för a-kassa, högre skatt för fler diesel- och bensinbilar, färre karensdagar i a-kassan under nästa år, nedsatt arbetsgivaravgift för unga med mera.

Fler reformer tillkommer säkerligen. Vad vi ännu inte hört något om är beskattningen av ISK, ett av Annie Lööfs krav inför budgetdiskussionerna var ett krav som får antas vara extra svårsmält för Magdalena Andersson, som kort innan regeringskrisen ju ledde den arbetsgrupp som lade ett förslag på ISK-tak och "miljonärsskatt".

Bakgrund | Frida Bratt
• Är sparekonom på nätbanken Nordnet.
• Började som journalist och har bland annat arbetat på Expressen och Svenska Dagbladet.
• Skriver om privatekonomi varannan måndag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.