Hem
Reaktioner på delårenFörklaring

Storbolagen levererade i rapportfloden – så varför uteblev börslyftet?

(Shutterstock)

Många hade hoppats att storbolagens rapporter skulle lysa upp den mörka oktoberbörsen. Men trots att resultaträkningarna var anständiga, i många fall bra, uteblev de stora lyften. Varför då? Omni Ekonomi summerar rapportsäsongen och blickar framåt.

Hur levererade storbolagen?

Den 17 oktober var Ericsson första bolag ut på OMXS30 att öppna böckerna för det tredje kvartalet. Efter det avlöste de röda börsdagarna varandra och månaden slutade med en nedgång på 4 procent för storbolagslistan. Ingen av rapportdagarna har slutat med index på plus.

Men det går inte att säga att det var rapportbesvikelser som pressade börsen. Analytikerna trodde på vinstlyft för majoriteten av bolagen och med tre bolag kvar att visa korten har majoriteten levererat.

Bra prestationer har också fått betalt. Av de som bjöd på högre vinster än väntat har rapportdagen oftast slutat på plus, förutom för bankerna som är ett kapitel för sig.

Bland konjunkturens kanariefåglar i gruvan – industribolagen – har utfallen varit blandade. Börsklenoder som Atlas Copco, Alfa Laval och Volvo kom in bättre än väntat, medan ABB, Sandvik och SKF bommade på vinstraden. Här låg stort fokus på orderingången, och även om den inte kraschat så pekade det ändå nedåt, och bolagsledningarnas ord om framtiden var försiktiga.

Men sammantaget har raderna i resultaträkningen trots allt varit anständiga i förhållande till förhandstipsen.

”Att orderingången var svagare än tidigare överskuggade det faktum att det fortfarande går bra för majoriteten av storbolagen”

Maria Landeborn, seniorekonom Danske Bank

Så varför lyfte inte rapporterna börsen?

Månaden präglades av det ständigt närvarande inflations- och räntespöket och konflikten mellan Israel och Hamas. Storbolagen hade minst sagt ett stormigt börsväder att släppa rapport i.

Danske Banks seniorekonom Maria Landeborn tror att rapporterna hade kunnat ge ett lyft om det inte vore för det sura sentimentet.

– Med det sagt så fanns det en komponent som oroade marknaden, och det var att orderingången var svagare än tidigare. Det överskuggade det faktum att det fortfarande går bra för majoriteten av storbolagen, säger hon.

Runt hälften av bolagen slutade trots allt rapportdagen högre, men uppgångarna var inte lika stora som nedgångarna för de som inte levde upp till förväntningarna. Rapportförlorarna har i genomsnitt tappat 5,4 procent på rapportdagen, medan vinnarna bara stigit 3,4 procent. Det är en vind som har blåst över hela Europa.

Förutom ränteoro pekar många europeiska makroindikatorer åt fel håll, och alla tecken på svaghet gör investerare nervösa. Nordeas investeringschef Kasper Elmgren säger till Reuters att det finns en oro för vart sprickorna i de bolagen som bommat estimaten kommer att ta vägen.

Den oron fick Electrolux känna på när det justerade rörelseresultatet kom in 50 procent sämre än väntat. Aktien rasade nästan 14 procent till den lägsta nivån på över 10 år. Även Boliden och Ericsson fick sig en släng av sleven och aktierna föll över 5 procent.

Electrolux vd Jonas Samuelsson fick smaka på marknadens piska efter jättemissen. (Janerik Henriksson/TT / TT Nyhetsbyrån)

Några som däremot visade kanonresultat var bankerna, trots det fick de tummen ner av marknaden. Givet sektorns tyngd bidrog de till att pressa index.

Meningarna går isär om vad som gjorde investerarna oroliga. Carnegies portföljchef Peter Nelson menade i en marknadskommentar att kursreaktionerna för bankerna var märkliga. Andra att resultaten överskuggades av oklara utsikter om vart räntenettona tar vägen om Riksbanken sätter stopp för räntehöjningar.

Handelsbankens analytiker Martin Ekstedt bjuder en annan förklaring. Han tror att det kan bero på att stora portföljförvaltare som följer index viktade om sina portföljer och då åkte bankerna med eftersom de har så stor vikt inom OMXS30.

Samtidigt som styrräntorna spås vara nära toppen har marknadsräntorna ångat på. Den amerikanska tioåringen noterades bitvis över 5 procent under månaden. När räntor går upp flyttar pengar från aktiemarknaden och Maria Landeborn menar att långräntorna varit ytterligare en av de stora orsakerna till att börsen pressats under rapportperioden.

Maria Landeborn, seniorekonom Danske Bank (Tomas Oneborg/SvD/TT / Svenska Dagbladet)

Vad krävs för att vända skutan?

Under det fjärde kvartalet är det sannolikt makro som fortsatt kommer att hålla i taktpinnen. Räntorna måste sluta stiga, inflationen falla och konjunkturen bromsa in, menar Landeborn. Det återkommande temat för det senaste ett och ett halvt åren med andra ord.

– Men om räntorna stabiliseras och makro fortsätter se bra ut så tror jag att man i stället kommer att ta fasta på det som faktiskt var positivt i rapporterna, säger hon.

För verkstad var nedgången i orderingången tydlig och det innebär att en cyklisk nedgång redan är här, skriver Handelsbanken i en sektoranalys:

”Då denna datapunkt nu ligger bakom oss, tror vi att det finns skäl för viss optimism.”

Banken tror att det fjärde kvartalet kommer att bjuda på fortsatt lägre orderingång. Men vinsterna spås öka när nuvarande order levereras och fortsätta upp under nästa år.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen