Sverige har en inflationskris och de rusande matpriserna är värst.
Pristak och sänkt moms har föreslagits men nu har finansminister Elisabeth Svantesson (M) valt vapen: Det blir samtal med matjättarna.
Kan det fungera?
Prisökningen på livsmedel de senaste tolv månaderna enligt SCB:s färska februarisiffror.
Livsmedel är både vår viktigaste varugrupp och samtidigt området där inflationen verkligt kokar. Bara i februari steg matpriserna med 2,8 procent och inflationen, som många trodde faktiskt toppade i januari steg återigen.
”Vi har en inflationskris”, skriver Swedbanks chefsekonom Mattias Persson på Twitter.
Ett pristak – ett högsta pris för vad viktiga varor får kosta – kommer inte att fungera och är fel väg att gå, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).
En i stort sett enig ekonomkör ger henne rätt. Pristak har en rad nackdelar, varav den kanske främsta är att om taket blir för lågt så kan varor ta slut och brister uppstå.
Ska pristak fungera fullt ut behövs därför också ransonering.
Slopas eller sänks skatter som moms är det inte säkert att allt blir prissänkningar – en del kan i stället hamna i affärernas och livsmedelsbolagens ficka.
En granskning av sänkningen 1995 när livsmedelsmomsen gick från 25 procent till dagens 12 procent ger dock hopp.
På kort sikt fick momssänkningen då fullt genomslag i priserna, enligt Riksrevisionens skattningar.
Miljöpartiet har föreslagit en tillfälligt avskaffad livsmedelsmoms på ett antal basvaror och motiverar det som ett träffsäkert förslag som hjälper de mest behövande som pensionärer och barnfamiljer.
Men hur en sänkt moms träffar olika grupper är lite tvetydigt.
Låginkomsttagare lägger en högre andel av sin inkomst på mat, och i procent kommer de att gynnas mest.
Höginkomsttagare lägger samtidigt mer pengar på mat, så räknat i rena kronor kommer de att tjäna mest på lägre moms.
Elisabeth Svantesson har varit noga med att såga förslag om pristak, men har inte sagt något om momsen på livsmedel.
Att politiker kan ha en mer mjuk makt, en möjlighet att sätta press med ord och inte lagar, är en idé som fått allt mer fäste i matprisdebatten.
Faktum är att Vänsterpartiet, som har föreslagit ett pristak, främst vill se en överenskommelse med matvarujättarna och endast vill se lagstiftning om det misslyckas.
I Norge kallades matjättarna till samtal redan i januari. Och det har fungerat, enligt DNB Markets chefsekonom Kjersti Haugland.
– Uppenbarligen ledde det till en del förändringar i prisstrategierna, säger hon till norska E24.
Februari är en prishöjarmånad i norska matbutiker. Men i år ökade priserna i stället mindre än de brukar och klart mindre än de gjorde i fjol.
Men politiskt tryck behöver inte vara hela förklaringen. Att lågpriskedjan Kiwi startade priskrig anses också ha spelat in.
– De fick Rema 1 000 och de andra att vända och gå tillbaka med priserna, säger Nordeas chefsekonom Kjetil Olsen till E24.
Ja, Frankrike. Där har matjättarna i en färsk överenskommelse med regeringen lovat att erbjuda lägsta möjliga pris på viktiga matvaror.
Matjättarna får själv välja varorna som ska rabatteras och dessa ska få en särskild märkning med en fransk flagga och en slogan med namnet ”anti-inflationskvartalet”, berättade finansministern Bruno Le Maire på en presskonferens i förra veckan.
Av betydelse är också att de franska matjättarna faktiskt lovat att ta en smäll mot de egna vinstmarginalerna under det kommande kvartalet.
FInansminister Elisabeth Svantesson ska nu kalla till sig de tre stora – Ica, Coop, Axfood – för samtal, säger hon till TT efter de senaste skyhöga inflationssiffrorna.
Sent omsider, anser vissa – fram till nu hade finansministern bara pratat om att prata med matjättarna.
Det fick bland annat SvD:s politikskribent Torbjörn Nilsson att nyligen skriva ”vakna, Svantesson – du kan påverka matpriser”.
Om intrycket tidigare var att Svantesson är motvillig att ta matjättarna i örat låter hon nu desto tuffare:
– Det är oacceptabelt om det finns aktörer som höjer priserna i onödan.
Samtalet ska enligt Svantesson också handla om att bolagen inte ”passar på” att höja priserna.
Men om det faktiskt är utgångspunkten och bestämdhet och hårda nypor avgör om Svantesson lyckas eller ej finns det en risk att samtalen blir en besvikelse.
För enligt matjättarna och deras lobbyorganisationer passar de definitivt inte på att höja priserna i onödan. I stället hävdar de att det finns ett högt prishöjningstryck i leverantörsleden.
”Vi ser fram emot att beskriva det tuffa läge vi nu ser”, skriver bjässen Icas vd Eric Lundberg i en kommentar till Aftonbladet.