Så dämpar du stress över pensionen – som 30-, 40- eller 50-åring

Resor och sabbatsår hägrar för många unga. De behöver inte oroa sig överdrivet mycket över att det riskerar att sabba pensionen. Det går att ta igen senare i livet. Värt att känna till är att den som jobbar ett år extra i slutet av arbetslivet får mer i pension än den som börjar arbeta ett år tidigare (mer om det senare).

Därför kan det vara viktigare att välja utbildning och ett yrke som kan hålla genom arbetslivet, och där det finns möjlighet till karriär.

För att maxa pensionen råder ekonomerna alltjämt till att börja arbeta så tidigt som möjligt. Och helst hos en arbetsgivare som betalar in tjänstepension.

– Utan tjänstepension går du miste om mycket pengar. Om du inte får tjänstepension behöver du bli kompenserad på annat sätt, till exempel genom högre lön så att du kan spara till pensionen själv, säger
Trifa Chireh på Länsförsäkringar.

Att sätta i gång med ett månadssparande är särskilt attraktivt i unga år. Då hinner ränta på ränta på ränta-effekten på långsiktigt börssparande få som störst effekt.

Några år in i arbetslivet är det vettigt att komma i gång med ett eget sparande, utöver tjänstepensionen och den allmänna pensionen, för den som inte redan gjort det. Även mindre månadsbelopp växer sig stora med en lång tidshorisont.

Att lägga undan 10 procent av lönen är en favoritregel bland privatekonomer. Av dessa pengar kan 5 procent sparas till pensionen, tipsar Trifa Chireh. Eftersom det är många år kvar till pension är det läge att ta relativt hög risk i sitt sparande, exempelvis i breda aktiefonder.

Utgifterna skenar lätt under dessa år, inte minst för de som bildar familj.

– Du kanske behöver en större bostad eller har andra behov som slukar pengar. Försök ändå att inte dra på dig för stora lån och se till att ha en buffert, säger Staffan Ström på Alecta.

För familjer är en jämställd ekonomi är A och O – annars riskerar den ena partnern få betala ett högt pris i framtiden. Tipset är att dela på föräldraledighet och uttag av vab-dagar så lika mycket som möjligt, eftersom det påverkar både allmän pension och tjänstepensionen negativt.

Löneväxling är ett knep att ta till för höginkomsttagare. Tjänar du mer än 51 245 kronor i månaden lönar det sig. Löneväxling innebär att en del av lönen före skatt gå byts mot pensionssparande, och förutsätter att arbetsgivaren erbjuder det.

– Det kan vara ett bra sätt att öka din tjänstepension och sänka din inkomstskatt, säger Trifa Chireh.

Om barnen har flyttat hemifrån kan det vara en idé att dra ner på efterlevandeskyddet i tjänstepensionen och på så sätt förbättra sin pension. Utflugna barn innebär ökade marginaler för en del – ett utrymme som kan användas för att öka det privata sparandet.

Risknivån i pensionssparandet bör fortsatt vara relativt hög i den här åldern, fokusera i stället på kostnaderna, råder ekonomerna.

– Se till att du har en pensionsförvaltare med låga avgifter, annars kommer avgifterna att tugga i sig en hel del av din pension, säger Staffan Ström.

När pensionen närmar är det dags att minska på risken i sparandet. Men experterna varnar för att göra det för fort, och därmed gå miste om avkastning.

– Pensionen behöver avkastning även under utbetalningstiden för att inte ätas upp av inflationen, säger Trifa Chireh.

En bra tumregel är att ha lika stor andel räntesparande som man är gammal, enligt henne.

– En 60-åring ska ha 60 procent i räntor och 40 procent i aktier. Det är viktigt att utgå från sin totala ekonomi och övriga tillgångar man har och anpassa risken utifrån helheten, säger hon.

Den som fortfarande orkar jobba efter 66 år kan haka på trenden att bli ”jobbonär”, det vill säga som fortsätter att jobba och samtidigt tar ut sin allmänna pension.

Kassan drygas ut ännu mer vid fortsatt heltidsarbete. Ett års extra arbete efter pensionsåldern innebär mellan 1 300 och 2 200 kronor mer i pension varje månad livet ut för den som har en genomsnittslön, enligt Pensionsmyndigheten.

– Så ta inte ut pensionen för tidigt, säger Staffan Ström.

Det får större betydelse att förlänga arbetslivet för seniorer, jämfört med tidigare inträde på arbetsmarknaden. Enligt Pensionsmyndigheten ger ett extra års arbete i slutet av arbetslivet 6–7 procent extra i pension varje månad. Yngre som börjar arbeta ett år tidigare får som jämförelse bara 1–3 procent högre pension.

Förklaringen är att den som skjuter upp pensionen ett år fortsätter att tjäna in pengar till pensionen som ska fördelas på ett färre antal år. Skillnaden beror också på indexering, grundskyddet i den allmänna pensionen och det nya inkomstpensionstillägget, enligt Pensionsmyndigheten.