Låga pensioner är det största hotet mot pensionssystemet och har större betydelse än om livsinkomstprincipen följs. Det menar socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) i en intervju med SvD Näringsliv efter kritik som riktats mot nya förslaget om inkomstpensionstillägg.

Han säger att regeringen vägt mellan fördelar och nackdelar i förslaget.

– Vår bedömning är ändå att det är värt en reform.

När det gäller kritiken om att tillägget riskerar att gå förlorat för den som arbetar till 66 år istället för 65 år säger Shekarabi att reglerna kommer att behöva ändras.

Pensionssystemet uppfyller inte sitt syfte att leverera ekonomisk trygghet för pensionärer. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) till SvD i ett svar på kritiken från Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Då tillägget finansieras med statsbudgeten frångår man idén om ett pensionssystem som står fritt från politiken, har Settergren tidigare sagt till SvD.

De som arbetar till 66 år istället för 65 år riskerar att förlora hela höjningen av pensionen som det innebär genom uteblivet tillägg. Det är en av sakerna som får Settergren att förkasta förslaget som ”inte hållbart”.

Ardalan Shekarabi säger till tidningen att han är medveten om effekten men att regeringen vägt för- och nackdelar med det nya förslaget.

– Det finns ett allvarligt problem, systemet är riggat för höginkomsttagare medan låginkomsttagare missgynnats, säger han.

Det nya pensionstillägget som regeringen aviserat får svidande kritik av Ole Settergren, som är analyschef på Pensionsmyndigheten. Då tillägget finansieras med statsbudgeten frångår man idén om ett pensionssystem som står fritt från politiken, säger han i en intervju med SvD Näringsliv.

– Istället skapar man något som enligt min åsikt inte bygger på några principer alls.

De som arbetar till 66 år istället för 65 år riskerar att förlora hela höjningen av pensionen som det innebär genom uteblivet tillägg, skriver SvD. Det är en av sakerna som får Settergren att förkasta förslaget som ”inte hållbart”.

Skatteklyftan skulle ha varit borta nästa år, men det dröjer till 2023 innan pension och lön beskattas lika, rapporterar DI.

Anledningen är att arbetstagare kompenseras för merkostnader under coronapandemin med ett nytt tillfälligt jobbskatteavdrag för 2021 och 2022.

– Vi kommer att ta det sista steget för att sluta skatteklyftan mellan pensionärer och de som arbetar. Den kommer då att vara helt sluten 1 januari 2023, sa finansminister Magdalena Andersson (S) nyligen enligt Sveriges Radio.

Svenskarna är bäst i världen på att spara i fonder och det beror främst på politiska beslut. Redan på 1970-talet subventionerade staten fondsparande (Skattefonderna), men det avgörande skiftet kom med pensionsreformen 1994. I dag uppgår svenskarnas samlade fondförmögenhet till över 4 000 miljarder kronor.

Fondbolagens förening summerar historien om det svenska fondsparandet i några milstolpar, här är de viktigaste:

• 1974 – den första fondlagen antas. Innan dess fanns ingen statlig tillsyn över aktiefonder.
• 1984 – Allemansfonderna med skattefri avkastning introduceras och fondsparande blir en folkrörelse i Sverige.
• 1994 – Pensionsreformen. Dels införs avdragsrätt till privat pensionssparande (tas bort igen 2016), dels införs premiepensionen – svenskarna får möjlighet att själva placera 2,5 procent av sin lön i fonder. År 2000 sätter premiepensionsvalet igång.
• 2012 – Investeringssparkontot (ISK) beslutas i riksdagen, som ett sätt att stimulera sparande i aktier och fonder. Med ISK betalar spararen en schablonskatt och slipper skatt på kapitalvinsten.