Trump, carry trades och Powell – dagarna som definierade börsåret

När Sverige gick på industrisemester stängde Stockholmsbörsen ett starkt första halvår med en uppgång på som mest 12 procent. Scenariot med mjuklandning för ekonomin hade tolkningsföreträde och dåliga nyheter kunde inte rubba optimismen.

Ändå lyser de riktiga rökarna till börsdagar med sin frånvaro. Årets bästa börsdag lät vänta på sig till den 12 juli. Stockholmsbörsens breda index steg 2,2 procent till nytt årshögsta när den svenska inflationen kom in under väntat på 1,3 procent och en rad bolag släppte positiva rapporter.

Ack den lycka som varar. En knapp månad senare vaknade västmarknaderna till fullständigt börskaos i Asien. I Stockholm slutade dagen ner 7,6 procent.

Under sommaren hade oro börjat smyga sig på. Hade Fed varit för sena med att sänka räntan? När de amerikanska jobbsiffrorna för juni kom in svagare än väntat blev det för mycket. Värst blev det i Tokyo där finansmarknaderna pressades även från annat håll.

När räntorna började stiga blev det populärt att låna billig yen för att investera på annat håll – så kallade carry trades. När det nu började gunga tvingades investerarna köpa yen för att täcka sina positioner. Det skapade en ond spiral som fick yenen att rusa och börsen att falla.

Börsen skakade av sig augustistöket relativt kvickt och månaden slutade på samma nivå som den började. När Fed till sist slog till med en dubbelsänkning började tron på en mjuklandning att smyga sig åter och börsen noterades för sin tredje bästa handelsdag för året med en uppgång på 1,8 procent.

Men samtidigt hade presidentvalet i USA börjat smyga sig på och fokus på Fed börjat skifta mot den så kallade Trump-traden.

Den 6 november stod det klart att den förre presidenten Donald Trump vunnit valet. Valresultatet gav en dämpad stängning i Stockholm. Trump-traden innebär satsning på amerikanska bolag, krypto och USA-räntor. Här har få svenska aktier något att hämta.

Trumps tullhot hade dessutom lagt sig som en våt filt över marknaderna i Europa, där det finns en oro att USA kommer att köra om resten av världen. Åtminstone i det korta perspektivet.

Den 12 november tog sig oron för tullarna formen av en nedgång på 2,4 procent, där industri och verkstad föll tungt.

December har varit en mörk månad för Stockholmsbörsen som fram till dan före dopparedan backat 1,8 procent. Förutom den allmänna lutningen bort från Europa mot USA klev räntor in på scenen igen när Fed presenterade den nya styrräntan.

Jerome Powell presenterade förvisso en sänkning, men den kom med hökaktiga undertoner.

Samtidigt som Fed satte press kom kursraketen Novo Nordisk med en studiebesvikelse och aktien rasade 21 procent.