Hem
HållbarhetstrendenFörklaring

Grön giv bakom EU-uppror: Mittenpartier rasar mot EPP

Ursula von der Leyen. (Omar Havana / AP)

Det kokar i EU-parlamentet. Den breda koalitionen i mitten – där moderater samarbetar med socialdemokrater, liberaler och ibland med miljöpartister – hotas av att högerpartiet EPP allt oftare gör upp med ytterhögern.

Ett aktuellt lagförslag har fått bägaren att rinna över.

Vad var det som utlöste bråket?

Det var dags för slutförhandling om en av EU:s hållbarhetslagar som ingår i den gröna given. I sista stund ställdes förhandlingen in. Den tyska socialdemokratiska EU-parlamentarikern Tiemo Wölken var rasande och anklagade EU-kommissionen för att gå EPP:s ärenden.

– Berlaymont [EU-kommissionens byggnad] förvandlas mer och mer till EPP:s högkvarter och det är oacceptabelt, sa han under en hastigt sammankallad presskonferens.

Lagen som utlöste bråket

Direktivet om gröna påståenden, även kallat anti-grönmålningsdirektivet, syftar till att skydda konsumenter från vilseledande marknadsföring och företag från orättvis konkurrens från oseriösa aktörer.

Enligt en studie från 2020 är mer än hälften av alla miljöpåståenden på marknaden vaga, vilseledande eller rent av ogrundade.

90 procent av européerna tycker att det borde finnas strängare regler för vad företag får påstå i sin marknadsföring.

Källa: Europeiska unionens råd

Krisen kring hållbarhetslagen kom efter månader av stigande irritation över att EPP spelar dubbelt inför öppen ridå och inte håller sina löften om att bara samarbeta med proeuropeiska krafter.

Den konservativa partigruppen EPP, där bland andra svenska moderater och kristdemokrater ingår, gick framåt i senaste EU-valet, medan övriga etablerade partier backade.

Den tyske socialdemokraten Tiemo Wölken är en av kritikerna till EPP:s agerande. ((CC BY 4.0) Jonathan Fafengut)

Men om EPP vann valet är det väl normalt att de har mest inflytande?

Ja och nej. EPP gick framåt i valet och blev det största partiet i parlamentet. Men de har inte egen majoritet utan måste samarbeta med andra partier i parlamentet. Breda uppgörelser över blockgränserna har varit normalsituationen i EU-parlamentet.

Det nya är att samtidigt som liberaler och gröna backade betydligt i förra valet gick ytterhögern framåt, vilket innebär att EPP kan välja om de vill luta sig åt vänster eller åt höger för att bilda majoritet i frågor.

Den här vågmästarpositionen ger EPP ett unikt inflytande i parlamentet och EPP har redan gjort upp med ytterhögern i flera frågor.

Maktdelningen i EU

EU-kommissionen ska vara oberoende och verka för det gemensamma intresset i EU. Kommissionen har ensamrätt på att lägga lagförslag.

Rådet är medlemsländernas organ, här försvarar de nationella regeringarna sina intressen. Rådet stiftar lagar tillsammans med parlamentet.

EU-parlamentet är EU:s direktvalda organ med 720 ledamöter, varav 21 från
Sverige. EU-parlamentet stiftar lagar tillsammans med rådet.

De stora partigrupperna är EPP (moderater och kristdemokrater), S&D
(socialdemokrater), Renew (liberaler) och De gröna (miljöpartister). Ytterhögern
är uppdelad på ECR (exempelvis sverigedemokrater) och PfE (exempelvis Marine Le Pens
parti).

Men samarbetar EPP med ytterhögern?

De har inget formellt samarbetsavtal. Men EPP gör upp med ytterhögern i frågor där de har gemensamma intressen. Däremot har EPP en samarbetsöverenskommelse med socialdemokraterna i S&D och liberalerna i Renew.

Även de gröna ingår ofta i den majoritet som då går under namnet VDL-majoriteten. Förkortningen syftar på den majoritet som godkände Ursula von der Leyens omval som EU-kommissionens ordförande.

Nu knakar mittenalliansen i fogarna.

– Vårt samarbete i mitten påverkas av att det inte finns en tydlighet från EPP. När är de på den pro-europeiska sidan och när är de med extremhögern? De blir opålitliga spelare, säger Emma Wiesner (C, Renew) till Omni.

Emma Wiesner (C, Renew). (Jonas Ekströmer/TT / TT Nyhetsbyrån)

Svenska moderaten Tomas Tobé, som även är vice ordförande för EPP, menar att kritikerna får finna sig i att EPP är vågmästare i parlamentet.

– Det politiska läget i parlamentet speglar de facto ett valresultat och det får socialdemokrater och liberaler acceptera, säger han i ett skriftligt uttalande till Omni.

Han säger även att EPP har ett intresse av att samarbeta i parlamentets mitt, men att det politiska sakinnehållet måste vara vägledande.

Moderaternas Tomas Tobé i Europaparlamentet i Strasbourg. (Caisa Rasmussen/TT / TT Nyhetsbyrån)

Varför talas det då om konstitutionell kris?

Därför att EU-kommissionen, som ju ska vara opartisk, anklagas för att styras av EPP.

Från utsidan såg det ut som att EU-kommissionen låtit sig påverkas att dra tillbaka ett lagförslag – i ett sent skede av förhandlingarna – efter påtryckningar från EPP och de två ytterhögerpartierna.

Kommissionen själv menar att den hållit samma linje i frågan hela tiden. Lagen om gröna påståenden, som den lade fram under förra mandatperioden, riskerade att bli oförsvarligt dyr för små företag och skulle gå på tvärs mot kommissionens nya politiska prioritering att förenkla för företagen.

Formellt sett har EU-kommissionen inte dragit in lagförslaget som utlöste bråket. Däremot har förslaget ändå fallit, för att Italien drog tillbaka sitt stöd.

Vad händer nu?

Under de senaste veckorna har mitten-vänstern ökat pressen på EPP och von der Leyen.

Om socialdemokrater och liberaler skulle surna till så pass mycket på EPP att de faktiskt slutade att samarbeta med dem, skulle det på sikt blockera EU-politiken.

Det ligger å andra sidan inte i någon av mittenkrafternas intresse, så troligtvis hittar de en lösning. Men för närvarande är samarbetsklimatet minst sagt ansträngt.

Vill du läsa mer?

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen