”Ger förtroende att sluta upp kring balansmål”
Det nya förslaget om ett balansmål är klokt. Att ha ordning och reda på finanserna för en liten ekonomi som Sverige är guld värt, och alternativet med ett underskottsmål vore riskabelt. Det skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth i en gästkrönika för Omni Ekonomi.
En majoritet av de politiska partierna är överens om att ersätta överskottsmålet med ett balansmål för de offentliga finanserna. Det är ett klokt förslag och bättre än ett lagstadgat underskottsmål.
Ett underskott kan nämligen lätt bli större än tänkt, då det inte går att styra de offentliga finanserna så precist. Felmarginalen är mycket större än några tiondelar, det vill säga att ta fäste på ett balansmål kan mycket väl visa sig bli ett underskott på några procent i efterhand.
Är det något en liten öppen ekonomi som den svenska lärt av tidigare kriser är det att ordning och reda i de offentliga finanserna är guld värt när det blåser.
Priset för att inte ha ordning gjorde att Sverige efter 90-talskrisen fattade beslut om ett överskottsmål. Under senare kriser har starka offentliga finanser varit en styrka jämfört med många andra länder. Det gällde under finanskrisen 2008, under pandemin, men också under inledningen av Rysslands invasion av Ukraina när energipriserna rusade. Sverige har vid alla dessa tillfällen haft möjlighet att stimulera ekonomin via finanspolitiken och på så sätt mildra effekterna av de kriser vi påverkats av.
Svenska offentliga finanser är konjunkturkänsliga då vi har ett högt skattetryck och ett utbrett socialförsäkringssystem och det är därmed klokt att ha marginaler. Känsligheten är dock mindre i dag än tidigare då såväl skatter som ersättningsnivåer har sänkts.
På pappret klarar svensk ekonomi underskott på både 0,5 procent och 1 procent, men då gäller att det hålls och att det räknats rätt och det finns det inga garantier för.
Det är även bra att förslaget fick stöd av en bred majoritet av de politiska partierna då det skapar långsiktighet och förtroende. Å andra sidan vore det märkligt om inte partierna skulle klara det. Att komma överens om att få spendera 25 miljarder kronor mer per år är ett mycket lätt beslut, jämfört med det omvända.
Summa summarum får balansmål med beröm godkänt.
Bakgrund | Annika Winsth
• Chefekonom Nordea.
• Har varit storbankens chefekonom sedan 2008 och deltar aktivt i den ekonomisk-politiska debatten.
• Skriver brett om makrofrågor varannan torsdag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.