”Varning för den hedoniska anpassningen”

De ekonomiska vindarna är på väg att vända. Men svenskarna gör klokt i att upprätthålla de fiffiga sparmetoder som de använt under de tuffa tiderna och undvika fenomenet livsstilsinflation. Det skriver Prisjakts konsumentexpert Isabella Ahmadi i en gästkrönika.

Många svenskar har troligen blivit riktiga fenor på att kapa rörliga kostnader under en tid där plånböckerna tagit stryk av inflation och räntehöjningar. Tipsen har flödat i både traditionella och sociala medier: Ett potpurri av råd om svinnvaror, matlåde-hausser och second hand-shopping kombinerat med idéer om finurliga sparstrategier, förhandlingsknep för bolåneräntan och hårdgranskning av tjänster och avtal. Vi har blivit duktiga på att räkna varje krona. Men vad händer med våra budgetar när vi andas ut efter de pressade tiderna? 

För visst har vi vittring på en ljusare privatekonomi när räntan snart väntas sänkas. I pipen ligger även lönerevisioner. Äntligen får vi ett litet lyft och mer klirr i kassan! Risken är dock att lyckan över en bättre ekonomi leder till obetänksam konsumtion. Med starkare privatekonomi är det lätt hänt att vi ser en ökning i livsstilsinflationen. Det är ett fenomen som säkert en och annan märkt sker i takt med att inkomsterna ökar. Med större summor att röra oss med kan vi öka levnadsstandarden – ny bil, bättre TV, fler abonnemang, dyrare matvanor och uppgraderat boende med högre lån. Vår personliga inflation i form av dyrare livsstil gasar på. Det är naturligt att vilja förbättra och förfina. Men när konsumtionshjulet väl börjat spinna kan det vara svårt att stoppa det, till och med om man måste. 

För att motverka suget efter mer, bättre och större är det bra att känna till den mentala mekanismen hedonisk anpassning. Det handlar kort och gott om att vi snabbt vänjer oss vid rådande omständigheter – som nya prylar – och att våra lyckonivåer lika kvickt stabiliseras. Vi kan inte utvinna mycket lycka ur den nya tröjan eller motorcykeln, utan vi har snart accepterat dem som det nya normala och börjar sträva efter nästa grej, nästa njutning, nästa dröm. Livsstilsinflationen livnär sig på denna strävan. 

Handeln siar om ett bättre år än i fjol och i Prisjakts kvartalsundersökning Konsumentkompassen har vi i två kvartal på raken sett att konsumenternas planerade budget för fysiska varor ökar. Den nuvarande summan på 12 537 kronor för inköp under de kommande tre månaderna är den näst högsta sedan vi började mäta år 2022. Det är en fingervisning om att många upplever större köputrymme, troligtvis tack vare en dämpad inflation och en förväntan om räntesänkningar.

Men, det kan vara för tidigt att ropa hej. I alla fall om man vill trygga den egna ekonomin innan segern tas ut i form av shopping. Precis som med mycket annat i livet, är det klokt att reflektera över de utmaningar vi har ställts inför och ta fram en långsiktig plan. Vad vi lärt oss om kostnadskapningar och sparknep, kan vi göra gott i att ha med oss framåt för att klara oss ur nästa privatekonomiska eldprov. 

Läs mer om och av Isabella Ahmadi: