”Vem tar initiativ till en företagskanon?”

Klarna känns som Astrid Lindgrens hjältar i affärsvärlden. Storytel låter Selma Lagerlöfs berättelser leva vidare. Svenskt entreprenörskap förtjänar en kanon, skriver ekonomen Karin O’Connor i en gästkrönika.

I veckan fick vi lära oss ett nytt ord: Kulturkanon. Hundra verk som formar vår historia, vår själ och vår kreativitet. Bellmans visor, Selma Lagerlöfs berättelser, Strindbergs dramatik, Astrid Lindgrens fantasi, men också Stockholms Stadshus, Riksbanken, allemansrätten och Svenska Filharmonins tonsättningar. Varje verk ett eko av mod, nyfikenhet och uthållighet. Kultur rör upp känslor, engagerar och skapar samtal. Ett fantastiskt initiativ som skapade mediala svallvågor.

Men, frågan är när vi får en företagskanon? När får vi känna samma stolthet över vår svenska industritradition? Var är listan över entreprenörer, uppfinnare och innovatörer som skapat arbetstillfällen, skatteintäkter och framtidstro i århundraden? 

Entreprenörer utmanar och tar risker precis som konstnärer, författare och arkitekter. Spotify tar Bellmans människokännedom och humor ut i världen, en modern vissångare med algoritmer i stället för lut. Storytel låter Lagerlöfs berättelser leva vidare digitalt, globalt och alltid nära lyssnaren, som en nutida Elsa Beskow för ljudboksgenerationen. Christian von Koenigseggs hyperbilar påminner om Strindbergs kompromisslösa vilja att bryta normer. Egensinnig. Envis. Obeveklig. Klarna, med sin uppfinningsrika och lekfulla approach, känns som Astrid Lindgrens hjältar i affärsvärlden, modiga, oväntade och på språng mot nya äventyr. Nu på väg att noteras på den amerikanska börsen.

Svenska uppfinningar har förändrat världen på många sätt, och har tagit sig över Atlanten precis som i Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna”. Skype är ett exempel som ju såldes till Microsoft, men även Izettle, som hamnade hos amerikanska PayPal. Med Jacob de Geer i spetsen demokratiserade de handeln för småföretagare med samma beslutsamhet som när Mobergs Karl-Oskar såg New York i horisonten.

Spelutvecklaren King skapar global underhållning med svensk touch, som en modern Tintomara på spelmarknaden. Vasaloppets uthållighet återfinns i Wallenbergs industrikonstellationer, där långsiktiga investeringar och mod att satsa har byggt fundamentet för svensk företagskultur, med ägande i bolag som ABB, Ericsson, Atlas Copco och SEB. Och, nu har vi Lovable, Sveriges senaste stolthet som utmanar världen inom AI. Lovable visar att mod och uthållighet återigen definierar svensk framgång på världsmarknaden.

Sedan 2020 har svenska startups tagit emot över 350 miljarder kronor i riskkapital, en ökning med nästan 40 procent på fem år. Vi har idéerna, modet och uthålligheten. Att lyfta svenska företag som en del av vårt kulturarv är inte bara symboliskt, utan visar nästa generation att mod, kreativitet och uthållighet inte bara hör hemma i litteratur och konst. Det bygger samhälle, jobb och framtid. Vi i Sverige är experter på att lösa gamla problem på nya sätt. Allt hör samman. Allt är entreprenörskap. Allt är svensk kultur. Att Ikea, Nobelpriset och kakelugnen hamnade på listan är en bra början.

Men, frågan kvarstår, vem tar initiativet till en företagskanon?