”Att det är vad man kan förvänta sig efter en period av mycket stort hushållssparande under pandemin och då inflationen och räntekostnader nu stigit så brant på kort tid.”
”Vettigt att sänka sparandet under en period”
Det är en balansgång om man ska nalla av aktiekapital eller sparkontot för att klara ekonomin. I dessa dyrtider kan det vara motiverat att sänka sitt sparande under en period, säger experter till Omni Ekonomi.
– Jag tycker inte att man ska vara för hård mot sig själv om man behöver dra ner på sin sparkvot. Det kan vara nödvändigt tills man hunnit anpassa sig till det nya ekonomiska läget, säger Johanna Englundh, redaktör på fondutvärderaren Morningstar.
Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, håller med. Hon menar att minskat sparande kan vara en ”vettig åtgärd”, om målet är att öka sparandet igen så småningom.
Ingen av experterna är förvånad över att hushållen nu säljer aktier för att parera kostnadschocken.
– Det är helt i sin ordning [...] Aktier är ett sparande och det är till för att användas vid behov, säger Ingela Gabrielsson.
Hushållen säljer aktier för att finansiera ökade kostnader. Vad tänker du om det?
”Egentligen är jag inte särskilt förvånad då vi kommer från en tid då många har haft utrymme att investera, och börsen har erbjudit en fantastisk avkastning under en lång tid. Det har inte funnits många andra alternativ att hitta avkastning så en hel del pengar som inte ska vara på börsen, såsom en buffert, har troligtvis hittat dit. Det resulterar i att man kan behöva sälja av nu när den höga inflationen blir mer ihållande och räntehöjningarna börjar nå allt fler hushåll.”
”Jag tycker att det är helt i sin ordning att man säljer aktier för att förstärka sin ekonomi. En del har valt enbart aktiesparande och har inte ett separat buffertkonto. Aktier är ett sparande och det är till för att användas vid behov.”
”Vi ser att räntehöjningar, ökade el- och livsmedelspriser tydligt påverkar hushållens ekonomi. Buffertsparande för oförutsedda utgifter är viktigt att ha nära till hands när dessa behövs, det vill säga på till exempel ett inlåningskonto för att du inte ska påverkas av börsen.
De som har tömt ut dessa buffertar är tvungna att ta av lite mer långsiktigt sparande. Jag tror att det är en viktig lärdom när ränteuppgången kommit så snabbt och kanske oförutsett för många att man framöver försöker ha ett buffertsparande som är anpassat efter sin ekonomi och åtagande.”
”Vi har sju-åtta års löneökningar som försvinner med den historiskt höga inflationen just nu, vilket pressar hushållens ekonomi. Ökade livsmedelspriser och ökade räntekostnader för bolånen gör att marginalerna för hushållens ekonomier minskar och därmed också utrymmet för sparandet. Många drog ner på sina utgifter under pandemin och hade möjlighet och ville spara mer på uppåtgående aktiemarknad [...] Det vi ser nu är att allt fler hushåll använder sparandet, både från buffertkonton och placerat kapital som fonder och aktier, för att hantera de kraftigt ökade utgifterna.”
Hur kan man resonera i valet mellan att nalla av sparbuffert och sälja värdepapper?
”Det absolut viktigaste är att ha en väl tilltagen likvid sparbuffert på banken för att kunna hantera inkomstbortfall eller oväntade kostnadsökningar. Har man inte det skulle jag definitivt sälja av aktier först. Men det är också en balansgång. Att ha en för stor likvid sparbuffert på ett bankkonto med låg avkastning över tid i förhållande till den på aktier är heller inte bra. Om du säljer aktier finns det också en risk att du säljer med reaförlust beroende på vad du köpte dem för. I det läget kanske det är bättre att nalla lite av sparkontot – om det är väl tilltaget.”
”Bufferten är ju till för att användas först, så att man inte ska behöva sälja värdepapper vid ogynnsamma tillfällen som nu. Det är samtidigt ett tufft ekonomiskt klimat och hushåll har fått se kostnader stiga i en otrolig fart, visst är det svårt att styra om i sin ekonomi så här fort. Men om man kan är det bättre att använda sin buffert och minimera utgifter än att sälja sina värdepapper just nu.”
”För den som har både en sparbuffert och ett aktiesparande tycker jag att man i första hand ska använda sin buffert. Aktiesparande bör vara på lång sikt men det kan ju vara så att den ’långa sikten’ är nu. Oavsett vilket sparande man använder sig av är det viktigt att komma ihåg att fylla på sitt sparande igen.”
”Ett sparande i värdepapper bör vara ett sparmål som man har på lite längre sikt. Har inget övrigt ändrat som påverkar ens sparmål så bör man hålla fast vid det och ta av sin sparbuffert i detta läge. Detta beror självklart på buffertens storlek då vi just har ett högre kostnadsläge på många fronter viket kan leda till att man har en högre kostnadsbild över en ganska lång period och då kan man eventuellt behöva nalla av sina mer långsiktiga sparmål.”
”Buffertsparandets syfte är just att kunna ha möjligheten att använda sparkapitalet för att hantera kortsiktigt ökade utgifter eller oförutsedda händelser. Att sälja av värdepapper i en tid då många innehav sjunkit i värde är problematiskt för den långsiktige placeraren. Sälja innehav med förlust för att hantera ökade utgifter är inte att rekommendera. Men det kan vara enda sättet att klara av de ökade kostnaderna för många hushåll. Den minskning av hushållens buffertsparande vi ser under fjärde kvartalet kan ha sin förklaring i att många bundna lån har villkorsändring, och att vi fortsatt haft ökade livsmedelspriser.”
Ser du skäl att förändra sparkvoten nu när allt blir dyrare?
”Normalt sett brukar sparkvoten för ekonomin som helhet gå upp i inledningen av lågkonjunkturer till följd av att hushållen blir mer försiktiga. Med de enorma kostnadsökningar vi haft nu är det kanske mer troligt att sparkvoten initialt sjunker. Jag tror dock att det i det läge vi nu befinner oss i är klokt att inte till varje pris försöka upprätthålla den konsumtionsnivå man vant sig med de senaste åren genom att göra slut på sitt befintliga sparkapital eller helt dra ner på sitt löpande sparande. Huruvida man bör justera hur mycket man sparar av sin inkomst beror också på om man amorterar mycket och på huruvida man omfattas av de lagstadgade amorteringskraven eller inte. Många högt belånade förstagångsköpare som omfattas av amorteringskraven kämpar nu säkert med att kunna hantera både amorteringar och de kraftigt höjda räntorna.”
”Allt är ju relativt och beroende på livssituation. Men med tanke på matpriser som stigit 22 procent på ett år och boendekostnader som är 18 procent dyrare så tycker jag inte att man ska vara för hård mot sig själv om man behöver dra ner på sin sparkvot. Det kan vara nödvändigt tills man hunnit anpassa sig till det nya ekonomiska läget.”
”Det är viktigt att ha koll på utgifterna nu och ett sätt att hantera ökande utgifter (förutom att försöka minska på själva utgifterna) är att dra ner på sparandet under en period. Det ser jag som en vettig åtgärd. Målet ska vara att öka sparandet igen så småningom.”
”Jag tror att många kollar sin privatekonomi både en och två gånger extra för att få plus och minus att gå ihop. Har man utrymme efter detta så är det självklart så att spara eller för den delen amortera skapar goda förutsättningar för dig att kunna klara kommande ekonomiska händelser som påverkar din privatekonomi lite enklare.”
”Vi är i ett läge där många hushåll drabbas hårt av ökade utgifter vilket gör det enklare att motivera eller inte lämnar något val till annat än minskat sparande/sparkvot. Samtidigt gäller det inte alla hushåll.
För de som fortfarande har möjlighet att spara bör man göra det, både i form av buffertsparande och på aktiemarknaden. Vi har ännu vad det ser ut inte nått toppen av vare sig inflationen eller räntehöjningar. Däremot kan det komma att ändra sig nu när vi ser att centralbanker inklusive svenska Riksbanken som kan komma att ompröva sin strama penningpolitik i takt med ökad oro på finansmarknaderna.”
Vilka är dina bästa tips kring sparande i tider av hög ränta och inflation?
”Det absolut mest grundläggande är att försöka få ihop en viss minsta sparbuffert på ett bankkonto och se var du kan få högst ränta där pengarna också omfattas av den statliga insättningsgarantin. Därefter är ett månadssparande i aktier alltid klokt givet att du har en lång placeringshorisont och inte behöver tillgång till pengarna i närtid.”
”Se till att du har din buffert på plats och använd den i första hand. Men se även över dina utgifter och jämför priser, kanske är det dags att sluta vara allt för lojal mot diverse varumärken och butikskedjor. Om du kan dra ner på dina utgifter i stället för att minska din sparkvot tror jag att dagens läge är utmärkt för de som investerar långsiktigt och har en god riskspridning.”
”Var medveten om läget och det bästa man kan göra är att ha ordentlig koll på sin egen ekonomi. Se över utgifterna, förhandla din boränta och fortsätt spara om möjligt. Var prismedveten när du handlar. Om du har smålån, samla dem i ett vanligt banklån, det ger bättre villkor, eller betala av dem, om möjligt.”
”Man ska fortsätta att spara på lång och kort sikt. Långsiktiga bör ha en hög andel aktier för att få bäst avkastning. Buffert eller korttidssparandet ska vara på inlåningskonto. Nu när det går att få ränta på sparkonto gör det inte så mycket om andelen buffertsparande är något högre.”
”Det alternativ som är tillgängligt för kortsiktigt sparande, för första gången på länge nu, är sparkonton då allt fler banker höjt inlåningsräntan.
Vi har generellt ett tuffare investeringsklimat just nu, vilket gör det ännu viktigare att tänka på sin tidshorisont och risktolerans som investerare. Vi vet att vissa branscher som verkstad och energi historiskt har klarat av den här typen av miljö bättre. Riskspridning inom olika branscher och sparande i breda fonder, exempelvis globalfonder är ett bra alternativ för många. Då kan man också ha i åtanke hållbarhetsriskerna i portföljen genom att titta på hållbara fonder för att på lång sikt minska risken i sparandet.”
Läs mer:
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen