Kina ska slopa tullarna på delar av importen av sojabönor och fläskkött från USA, rapporterar Reuters.

Samtidigt vill USA att Kina lovar att köpa betydligt mer amerikanska jordbruksprodukter. Förra året handlade kineserna amerikanska jordbruksprodukter för 8,6 miljarder dollar.

USA vill att den ekonomiska rivalen i öster åtar sig att köpa jordbruksprodukter för 40–50 miljarder dollar per år, enligt Wall Street Journal.

USA och Kina uppges fortfarande inte vara överens om det amerikanska jordbruket. Donald Trump och hans förhandlare vill att Kina ska öka sin import till mellan 40 och 50 miljarder dollar om året, inom två år. Det rapporterar Wall Street Journal med hänvisning till källor.

Det är en kraftig ökning från fjolårets kinesiska jordbruksköp på 8,6 miljarder och en fördubbling jämfört med den summa landet importerade för innan handelskriget började.

Vidare uppges USA kräva ett offentligt och tydligt åtagande från Kinas sida, något landet sägs vara motvilligt till på grund av relationen till andra handelspartners.

Nya mediauppgifter om att handelskonflikten mellan USA och Kina närmar sig en lösning bidrog till att lyfta Wall Street under onsdagen.

Det får Allianz Global Investors strateg Neil Dwane att höja på ögonbrynen, skriver CNBC.

– Det överraskar mig att marknaden reagerar på dessa rubriker. Det är som att vi alla har blivit Pavlovs hundar. Varje gång någon säger ”handelsavtal” så handlar vi antingen upp eller ner, säger han.

(Direkt) Industriproduktionen i Tyskland sjönk 1,7 procent i oktober jämfört med föregående månad, och sjönk 5,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

Det visar statistik från ekonomidepartementet.

Analytiker räknade med att produktionen skulle ha stigit 0,1 procent jämfört med månaden före och sjunkit 3,6 procent jämfört med samma månad föregående år, enligt Bloombergs enkät.

Tysklands industriorder bjöd på en oväntad minskning i oktober, vilket tolkas som ytterligare ett tecken på att Europas största ekonomi fortsättningsvis kämpar för att undkomma en ekonomisk recession.

Analytikerna hade enligt Bloomberg väntat sig att antalet order skulle ha ökat med 0,4 procent i oktober. I stället blev det en minskning med 0,4 procent och med 5,5 procent på årsbasis.

Order från hemmaplan minskade med 3,2 procent i oktober, medan de från utlandet ökade med 1,5 procent.

Nästa börsår kommer att bli ljusare än många förväntar sig. Det spår storbanken Citigroup och riktar en uppmaning till sina kunder om att fortsätta vara fullinvesterade, skriver Bloomberg.

Citigroups chefsstrateg David Bailin påpekar att många investerare i dag är oroliga på grund av geopolitik och handelskrig.

– Den olustiga känslan är påtaglig men när du tittar på ekonomin så ger den en helt annan bild, säger han.

Storbankens analytiker spår att de globala företagens vinster ökar med minst 7 procent nästa år och att aktiemarknaderna stiger med lika mycket.

SEB, Volvo och Resurs Holding toppar Nordnets lista över de large cap-aktier som kommer att ge högst direktavkastning nästa år, skriver Affärsvärlden.

Alla storbanker hamnar på topplistan, men Nordnets sparekonom varnar för att investerare stirrar sig blinda på procentsatsen i jakten på utdelningsaktier.

– Här gäller det att hålla huvudet kallt när vi ser hur hög direktavkastningen är ”i dag”. Bankerna har ju fallit rejält, vilket gör att utdelningen i förhållande till aktiepriset blir högre. Vilket alltså ger en hög direktavkastning, säger Frida Bratt.

Brexit är ett av de värsta misstagen i EU:s historia. Det menar Europeiska rådets tidigare ordförande Donald Tusk enligt The Guardian. Han säger även att Storbritanniens utträde ur unionen är det sorgligaste och mest smärtsamma som skett under hans fem år på toppositionen i rådet.

Tusk anser att det bästa är att landet stannar i EU, även om befolkningen är splittrad i frågan.

– Det är en ren illusion att det skulle vara lättare att bygga bra relationer med Storbritannien när de står utanför.

Samtidigt ger han en känga åt Frankrikes president Emmanuel Macron för att ha kallat Nato hjärndött samt vägrat att öppna upp för medlemssamtal med Nordmakedonien och Albanien.

Frågan när britterna går till valurnorna om en vecka är om Konservativa partiet får egen majoritet eller inte. Opinionsläget ser i nuläget gynnsamt ut för partiledare Boris Johnson men erfarenheterna från tidigare omröstningar visar att inget kan tas ut i förskott, skriver SEB:s makroekonom Elisabet Kopelman.

Att pundet stigit i takt med Torypartiets opinionssiffror hänger samman med den minskade sannolikheten att Labour får inflytande och med den större klarhet i brexitfrågan som en egen majoritet skulle medföra, resonerar hon och skriver:

”Till skillnad från det förra valet har det konservativa partiet idag en tydlig linje i Brexitfrågan där avsikten är att lämna EU den 31 januari baserat på det framförhandlade utträdesavtalet”.

Flera tunga brittiska medier har publicerat sin politiska linje inför nyvalet om en vecka. Men det är inte med entusiasm som de går till valurnorna.

”Storbritanniens mardröm före jul”, skriver The Economist och noterar att Boris Johnsons regering är den mest impopulära i historien samtidigt som Jeremy Corbyn är den mest impopulära oppositionsledaren någonsin. Tidningen ställer sig bakom Liberaldemokraterna, men gör det utan förhoppningar.

”De kommer inte vinna. Så varför stötta dem? Det praktiska skälet är att de kan lägga band på den som hamnar på Downing Street.”

Financial Times skriver att alla alternativ är dåliga och väljer att inte stödja något parti.

”De konservativa och Labour har koloniserats av populister och lämnat mitten”, skriver man.

Magasinet New Statesman väljer också att inte stödja något parti men uppmanar väljarna att rösta taktiskt emot Torypartiet för att motarbeta Johnsons brexitlinje.