USA:s skuldberg slår rekord – men vem bär ansvaret?

USA är på väg att få sitt största federala underskott någonsin utanför kristider som pandemin, finanskrisen och andra världskriget. Det rekordstora underskottet är mer bränsle inför valårets skuldspel i Washington, där republikaner fördömer demokraternas okontrollerade utgifter och demokraterna hävdar att skulden ligger hos de republikanska skattesänkningarna som har minskat intäkterna.

Underskottet för räkenskapsåret som avslutas den 30 september kommer att uppgå till nästan 1 900 miljarder dollar, motsvarande 6,6 procent av BNP. Detta enligt prognoser som publicerades i fredags av USA:s Office of Management and Budget (OMB), som är en del av Vita huset. Beräkningar från det opartiska Congressional Budget Office (CBO) uppskattar underskottet till ännu högre, 6,7 procent.

Statens intäkter kommer att nå 17,6 procent av BNP i år, enligt OMB:s siffror, vilket är något över genomsnittet på 17,2 procent som USA hade från 1984 till 2023. Samtidigt kommer de totala utgifterna att överstiga genomsnittet för den perioden ännu mer – 24,2 procent jämfört med 21,1 procent. Siffrorna verkar stödja republikanernas argument att högre utgifter är källan till problemet. Men en närmare granskning ger en mer komplicerad bild.

Problemet kommer inte från de utgifter för allt som Vita huset och kongressen måste enas om varje år, inklusive försvar, utbildning, nationalparker och näringsbistånd. Med 6,4 procent av BNP förväntas de diskretionära utgifterna i den nuvarande budgeten vara under 40-årsgenomsnittet på 7,5 procent.

I stället beror det ökade underskottet på ”faktorer som ligger utanför budgetprocessen”, säger Shai Akabas, chef för Bipartisan Policy Centers Economic Policy Program. ”Det drivs till stor del av demografi och sjukvårdskostnader.”

I stora drag finns det två bovar: de obligatoriska programutgifterna eller så kallade rättigheter, som Akabas hänvisar till, och räntekostnaderna på statsskulden.

Obligatoriska utgifter har stadigt ökat genom åren och väntas nå 14,6 procent av BNP det här räkenskapsåret, hela 3 procentenheter över 40-årsgenomsnittet. Tillväxten drivs i stor utsträckning av socialförsäkringen och sjukvårdsprogram som har utvidgats med den snabba ökningen av antalet amerikaner som är 65 år och äldre. Social Security Administration uppskattar att det kommer att finnas fler än 67 miljoner personer som får förmåner 2024, en ökning med mer än 8 miljoner sedan 2015.

Ökningen av äldre amerikaner, tillsammans med stigande sjukvårdskostnader, är drivkrafterna bakom ökade utgifter för federala sjukvårdsprogram, inklusive Medicare och Medicaid. Utgifterna för större sjukvårdsprogram förväntas uppgå till 5,8 procent av BNP 2024, enligt prognoser från det opartiska Congressional Budget Office. Det jämfört med ett genomsnitt på 3,4 procent mellan 1974 och 2023.

Samtidigt har kostnaden på den offentliga skulden på 27 800 miljarder dollar ökat på grund av högre räntor. Sedan Federal Reserve började höja räntorna för att bekämpa inflationen i mars 2022, har snitträntan som regeringen betalar på statsobligationer mer än fördubblats, till 3,3 procent.

OMB förutspår att netto räntebetalningar kommer att motsvara 3,2 procent av BNP 2024, den högsta nivån sedan 1991. ”Eftersom skulden är så betydande ökar beloppen snabbt, och vi har ingen buffert”, säger Alex Brill, forskare vid American Enterprise Institute.

Under räkenskapsåret 2024 förväntas intäkter från individuella inkomstskatter, företagsbeskattning och löneskatter överstiga snittet över de senaste 24 åren, som andel av BNP, för alla tre kategorier.

Det betyder inte att skattesänkningarna som Donald Trump införde under sin presidentperiod betalade sig själva, som republikanerna ofta hävdar. De flesta ekonomer som har studerat effekterna av Tax Cuts and Jobs Act of 2017, eller TCJA, har funnit att sänkningarna kostade regeringen mycket mer än vad som genererades från den tillväxt och sysselsättning som tillskrivs förändringarna.

Snarare är det faktorer som statliga stimulansåtgärder och historiskt låg arbetslöshet som ökade den ekonomiska aktiviteten och därmed genererade mer skatteintäkter. Och företagens vinstmarginaler ökade kraftigt under pandemin, när företagen hade större möjlighet att höja priserna, vilket också drev skatteintäkterna.

Republikanerna vill göra de individuella skattesänkningarna i TCJA permanenta, i stället för att löpa ut nästa år som planerat. Men vissa demokrater vill bara bevara sänkningarna för hushåll som tjänar mindre än 400 000 dollar, medan de vill höja skattesatserna för företag och höginkomsttagare.

Michael Feroli, chefsekonom på JP Morgan, säger att om man inte låter TCJA löpa ut, kommer intäkterna att fortsätta dämpas och göra de tioåriga prognoserna för USA:s underskott värre. En lösning för att minska gapet kommer att kräva en kombination av högre intäkter genom skattehöjningar och lägre fasta utgifter, inte bara det ena eller det andra, säger han.

”Det finns många sätt att ’fixa socialförsäkringen’,” säger Feroli. ”Medicare och sjukvårdsutgifter är lite knepigare men det finns definitivt alternativ där också.”

Det finns inga formella planer på att omstrukturera socialförsäkringen, som förväntas få brist på pengar 2033, eller Medicare, som kan nå sin gräns 2036. Flera republikaner förespråkar att kapa i vissa förmåner eller höja åldern för berättigande. Vissa demokrater har föreslagit att höja skatterna för de rika för att generera mer intäkter för programmen.

Finansminister Janet Yellen sa till Bloomberg News i juni att det ”definitivt verkar som en rimlig strategi” att be hushåll som tjänar mer än 400 000 dollar att betala mer i socialförsäkringsskatter för att ta itu med problemet.

Utsikterna för USA:s offentliga finanser – prognoser som CBO släppte förra månaden visar ett kumulativt underskott på 22 100 miljarder dollar för årtiondet från 2025 till 2034 – har blivit en källa till oro utanför landets gränser. Internationella valutafonden kritiserade USA i ett uttalande i juni för att ha ett underskott som är ”för stort”, och noterade att den ökade skuldbördan utgör risker för den globala ekonomin.

Ekonomer i USA slår också larm. ”I slutändan kommer vi att behöva en kombination av utgiftsminskningar och ökade skatteintäkter”, säger Karen Dynan, professor vid Harvard Kennedy School och biträdande ekonomisk-politisk rådgivare vid USA:s finansdepartement under Obama-administrationen. ”Vi måste minska underskottet, och om vi inte gör det kommer vi att skada vår ekonomi. Men det finns olika verktyg för att uppnå det.”

Fler liknande artiklar finns på bloomberg.com

©2024 Bloomberg L.P.