Regeringen vill ta bort ränteavdragen för blancolån, enligt ett förslag som nu är ute på remiss. Även värdepapperskrediter föreslås gå miste om ränteavdragen, något som har fått nätmäklarna Avanza och Nordnet att gå i taket.
Aktiespararnas vd Joacim Olsson tillhör de som är kritiska:
– Det är som att skjuta en hagelsvärm rätt ut i luften framför dig, när fågeln sitter bakom dig, säger han till Omni Ekonomi.
Dessutom finns det en rad mer existentiella frågor som kommer i spel när man börjar göra olika regler för olika typer av skulder, påpekar ekonomiforskaren Anders Anderson.
Skattepengar ska inte finansiera riskfyllda konsumtionslån. Det är ungefär kontentan i det resonemang som ligger bakom regeringsförslaget om avtrappat ränteavdrag för vissa typer av lån.
Räntekostnader för lån som tas för att köpa bostad, bil eller båt ska fortsatt vara avdragsgillt, enligt förslaget. Men avdragen för blancolån – alltså lån utan säkerhet – ska fasas ut, tillsammans med en del andra typer av lån. Det innefattar bland annat även värdepapperslån.
”Det är inte rimligt att staten är med och finansierar eller uppmuntrar den typen av beteende”
Ambitionen är att minska incitamenten för att ta blancolån och därmed minska överskuldsättningen, sa finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) när förslaget presenterades:
– Det är inte rimligt att staten är med och finansierar eller uppmuntrar den typen av beteende som skapar problem för enskilda människor.
De nya reglerna föreslås också gälla värdpapperslån eftersom det i dagsläget saknas effektiva regleringar som förhindrar långivaren från att låna ut mer än vad säkerheten – värdepappren – bedöms vara värd. Därför når inte värdepapperslån upp till kriterierna för avdrag, enligt regeringens promemoria.
”Långivarna ser normalt till att det finns goda marginaler för att undvika tvångsförsäljningar av värdepapper för det fall att belåningsgraden överskrids. Enligt promemorians bedömning saknas dock i fråga om lån med värdepapper som säkerhet sådana förutsättningar gällande värdering av säkerheter och maximal belåningsgrad som […] bör krävas för att avdragsrätt ska föreligga.
Det finns ingen effektiv befintlig reglering som förhindrar t.ex. ett företag som lämnar lån till privatpersoner med värdepapper som säkerhet att låna ut större belopp än vad som motsvaras av säkerhetens värde.
Det är inte heller lämpligt att införa sådana begränsningar i den skatterättsliga regleringen. Ränteutgift för sådana lån bör därför inte få dras av.”
Källa: Promemoria ”Avtrappat ränteavdrag för vissa lån” Fi2024/00174
Både Avanza och Nordnet är som bekant nischbanker som också erbjuder aktiehandel för privatpersoner. Inom ramen för deras tjänster kan privatpersoner också ta värdepapperslån till en viss ränta – i dagsläget med rätt till ränteavdrag.
Att regeringen vill ta bort avdragsrätten även för värdepapperslån faller således inte i god jord hos någon av dem. Det är inte samma sak som blanco- eller sms-lån och bör därmed inte dras över samma kam, påpekar de.
De anser att värdepapperlån har en säkerhet för lånen – aktier och fonder – och att de därför borde hamna i samma klass som exempelvis bil- eller båtlån. Det är inte lån som ökar risken för överskuldsättning på samma sätt som blancolån, menar man.
– I det här fallet är det snudd på bekvämlighetsskäl som värdepapperskrediter har åkt med, säger Avanzas vd Gunnar Olsson till Affärsvärlden.
Nordnets vd Lars-Åke Norling är inne på samma spår. Värdepapperslån ska mer ses som en investeringsstrategi – ett sätt att öka avkastningen på sin portfölj – och inte som ett konsumtionslån.
Aktiespararnas vd Joacim Olsson räknar upp flera problem med regeringens resonemang.
För det första, menar han, lirar det inte med grundidén till ränteavdragen: att skapa en symmetri mellan kapitalinkomstskatt och räntekostnader. Skatten på kapitalinkomster var 30 procent när ränteavdraget infördes. Genom att tillåta ett skatteavdrag på 30 procent av räntekostnaderna skulle det skapas en symmetri.
Sänks ränteavdragen bör alltså även kapitalinkomstskatten sänkas, för att inte frångå grundprincipen, anser han. Det verkar dock inte aktuellt i det här fallet.
För det andra riskerar det att skapa extra trubbel vid exempelvis generationsskiften i familjeföretag. Det är en risk som även Företagarnas vd Benjamin Dousa lyfter i en intervju med Affärsvärlden.
– Är det en större syskonskara där ett eller två syskon ska köpa ut de andra är det inte ovanligt att man behöver belåna aktierna, säger han till tidningen och tillägger att det kan bli både svårare och dyrare att få till stånd om ränteavdraget slopas.
”Det hänger inte ihop”
Det tredje argumentet som Joacim Olsson tar upp är vad han kallar ”sunt förnuft-perspektivet”. Bilar och båtar tappar i värde från första stund, medan en bred aktieportfölj eller fond empiriskt och historiskt bevisat ökar i värde.
– Det hänger inte ihop, det är min pragmatiska kritik av detta. Det är helt ologiskt att du ska få ränteavdrag med en båt eller bil som säkerhet, men inte med aktier.
Anders Anderson, forskare vid Swedish House of Finance, har inte själv läst förslaget. Men generellt ställer han sig frågande till uppdelningen av säkerheter.
– Jag kan inte se den principiella skillnaden i att bevilja dig ett lån med en fastighet eller ett värdepapper som säkerhet, säger han till Omni Ekonomi.
Jodå, det är toppen. Det är samtliga tillfrågade eniga om. Det är för lätt för konsumenterna att råka dra på sig en konsumentkredit som blir onödigt dyr i slutänden.
Regeringen är troligen inte heller ute efter att sabba investeringar, utan att få bukt med just konsumentkrediterna – att begränsa lönsamheten för sms- och blancolånen, det som riskerar att trassla till ekonomin för människor i onödan.
– Men här slänger man med lite andra grejer samtidigt, bland annat värdepapperslånen. Då får man ställa sig frågan om det är rätt åtgärd, säger Aktiespararnas vd Joacim Olsson.
Och det här är inte rätt åtgärd, anser han. De som tar sms- och blancolån kommer knappast att hjälpas av att även värdepapperskrediterna tappar avdragsrätten.
– Det är som att skjuta en hagelsvärm rätt ut i luften framför dig, när fågeln sitter bakom dig.
Möjligen hade en utfasning för avdragen på värdepapperslån kunnat hindra en och annan investerare som annars hade lånat på sin portfölj med olycklig tajming, menar han.
– Men det väger inte upp för alla de nackdelar och inkonsekvenser som finns i förslaget. Jag får verkligen kämpa för att se något positivt i förslaget.
Grundproblemet är – som också regeringen konstaterat – den skenande utvecklingen av blanco- och sms-lån. Värdepapperslånen skenar inte direkt. Joacim Olsson uppskattar att det kanske rör sig om en handfull procent av Sveriges totalt 2,3 miljoner aktieägare som sysslar med hävstångsstrategier.
Är det risken för överskuldsättning man vill åt, är det alltså inte värdepappren man ska ge sig på, menar han.
– Risken för överskuldsättning är större när man belånar sig för att köpa konsumtionsprodukter och tjänster än när man använder belåning som en del av en investeringsstrateg. Regeringen borde byta ut hagelbössan mot ett mer precist vapen mot det problem den vill lösa. Det här är ett väldigt trubbigt vapen.
House of Finances Anders Anderson konstaterar att uppdelningen av lån i olika klasser generellt riskerar att föra med sig oanade problem längre fram.
– Det kommer att bli en reaktion på marknaden och man måste fundera på vilka de effekterna skulle bli, när vissa krediter blir subventionerade och andra inte. Det är komplicerat.