Därför når krisen snart skola och sjukvård

Efter ett överlag trots allt gott 2022 har de tuffare tiderna redan börjat för kommuner och regioner.

Anledningen stavas inflation – allt från mat till energi har blivit rejält dyrare. Och på det har räntorna stigit kraftigt vilket fördyrar kommuners och regioners lån.

Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) önskade besked och tillskott redan nu i vårbudgeten och har varnat för ett totalt budgethål på hela 24 miljarder kronor nästa år om regeringen inte skjuter till pengar.

I tidigare kriser har kommuner och regioner som redan hade svag ekonomi drabbats hårdast, skriver SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Men nu är det annorlunda. Den värsta kostnadsökningen kommer i stället från pensionskostnader, säger Wallenskog till Studio ett.

Pensionerna ökar nämligen inte i takt med lönerna. Nej, i stället ökar pensionerna med det inflationsbaserade prisbasbeloppet. Inför i år ökade det med hela 8,7 procent och även vid nästa årsskifte väntas de öka kraftigt.

Pensionssmällen blir värre med en större andel högavlönade. Och det har regioner – alltså de som sköter sjukvården i Sverige.

Ja, totalt blev det 12 miljarder kronor i nya bidrag.

Men enligt SKR täcker de pengarna alltså inte kostnadsökningarna, och därför uppstår då budgethålet.

Region Stockholms finansregionråd Aida Hadzialic (S) sa till SvD i februari att statsbidragen bara täcker en tiondel av regionens ökade inflationskostnader.

– Inflationen slår extremt hårt mot sjukvården i Stockholm. Vi kommer tvingas till tuffa prioriteringar.

Nej, inte enbart.

I samma SvD-artikel uppger Region Skånes topp Carl Johan Sonesson (M) att han anser att staten måste kompensera de inflationsdrabbade regionerna med mer statsbidrag.

Det blev inga fler tillskott för det här året i den så kallade vårändringsbudgeten.

– Det bästa vi kan göra för kommuner och regioner är att bekämpa inflationen, sa sedan finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff.

Finansministern sa sig inte heller dela SKR:s bedömning om ett kommande budgethål på 24 miljarder kronor. Regeringen kommer att återkomma i höstens budget med en bedömning av behovet av ytterligare förstärkningar, meddelade Svantesson.

Men om Sverige skulle gå in i en ännu djupare lågkonjunktur är regeringen beredd och har också möjligheter att göra mer, sa hon också.

Det går att göra mindre besparingar och det kan enligt SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog handla om uppskjutna satsningar och att medarbetare som går i pension inte ersätts.

Men blir underskotten för stora krävs mer långtgående åtgärder. Då kan det handla om neddragna öppettider, eller att verksamheter helt stängs ner. Eller att till exempel skolor och förskolor slås ihop och koncentreras, har Wallenskog sagt till Studio ett.

Det återstår så klart att se. Men regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna föregick vårbudgeten med en debattartikel i Dagens Nyheter.

Där nämndes kommuner och regioner som pressas av den höga inflationen. Men frågan är om tillskotten blir i den storleksordning – 24 miljarder – som SKR nämnt.

För budskapet är samtidigt kärvt – regeringen och SD skriver om en ”ekonomisk vinter” och om behovet att orka och våga prioritera.