Del 3: Aktierna som klarar testet: ”Finns inga heliga kor”

Så om det nu är värdeaktiernas tid, vilka av Stockholmsbörsen bolag uppfyller kraven?

Det är ett ansenligt men inte ett oöverskådligt startfält som trillar ut när Omni Ekonomi sorterar ut bolagen enligt Grahams och Buffetts modeller med hjälp av Börsdatas filter*.

På Buffettlistan hamnar 31 aktier, medan Graham är mer förlåtande och släpper igenom 80 aktier. Några av skillnaderna mellan de två modellerna är att Buffett fokuserar mer på avkastning på eget kapital, kassaflöde och marginaler, medan Graham delar ut poäng för utdelning och vinst per aktie.

Slår man ihop de två listorna är det 16 aktier som tar plats på båda.

*Börsdata har tagit fram filter för de två strategierna och här används deras definition av dem. För Buffett är strategin hämtad från boken The Warren Buffett Way av Robert Hagström. För Graham är modellen tagen från The Intelligent Investor. Listan är ingen rekommendationslista utan bara ett resultat av två investerarstrategier.

På listan finns de två trotjänarna ABB och Atlas Copco. Duon faller inte direkt under kategorin värdeaktier som släpar efter index. Sedan årsskiftet är ABB upp 35 procent och Atlas 14 procent.

ABB:s resa uppåt började när aktivistinvesteraren Christer Gardell fick som han ville och kraftnätsdelen knoppades av 2018. Två år senare satte sig Sandvik-chefen Björn Rosengren på vd-stolen och när han nu kliver av är det en trefaldigad aktiekurs han lämnar efter sig.

– Vi får lyfta på hatten för det som Björn Rosengren har åstadkommit. Det var en fantastisk resa som jag villigt ska erkänna överträffade våra förväntningar, säger Tommi Saukkoriipi på SEB Swedish Value Fund som med 15 procent av portföljen i Investor har fått ta del av värdeökningen.

Efter kursresan går det knappast att säga att värderingsmultiplarna är låga, men någon anledning att kliva ur exponeringen mot bolaget ser inte Tommi Saukkoriipi. Det är fortfarande en värdeaktie.

Investor är inget bolag som poppar upp när Graham- och Buffett-modellerna körs på Stockholmsbörsen, men för många anses det ändå vara en värdeaktie. Även här har riktningen på kursgrafen varit upp de senaste åren och milstolpen 300 kronor passerades i höstas.

Tommi Saukkoriipi ser investmentbolaget som ett av de dyraste i fondens portfölj, men tycker ändå att det finns ett större underliggande värde än vad aktiekursen visar. Bland annat tack vare det onoterade innehavet Patricia Industries.

– Man har sett över sina förvaltningskostnader. Utöver det så har man visat att det finns få heliga kor utan det är fokus på aktieägarvärde. Det tydligaste exemplet är när Scania såldes till MAN – att kronjuveler är till salu om priset är det rätta, säger han.

Precis som Tommi Saukkoriipi gillar Per H Börjesson Investor, men favoriten är Paradox. Men här talar han i egen sak – gamingbolaget står för 36 procent av Spiltan Invests portfölj.

Det är kanske inte den första aktien man kommer att tänka på i värdesammanhang, men enligt Grahams modell kvalar den ändå in. Helt rätt tycker Per H Börjesson.

– De har stabila intäkter från spelen och en stor kassa på 1 miljard och har inte köpt massa studios som andra spelbolag.

Aktien är dock inget för de med klena nerver och har svängt mellan höga toppar och djupa dalar sedan noteringen 2016. Spellanseringar har ställts in och det har gjort marknaden nervös.

– Ser man till årets högsta och lägsta så är det ofta slag på 50 procent och då kan man ju fråga sig hur mycket av det verkliga värdet har förändrats på den här typen av bolag egentligen?

Av aktierna på listan som inte finns i Spiltans portfölj tycker han att OEM är intressant. Han har haft teknikhandelskoncernen på radarn, men aldrig tryckt på köpknappen.

– De köper tillbaka egna aktier och har haft en fantastisk utveckling. Det är ett bolag som jag haft lite känsla för men det har aldrig fallit sig att jag köpt aktier.

Gemensamt för de flesta av bolagen på värdelistan är att de bryter mot värdeinvesterarens mantra om låga värderingar – multiplarna är höga. Men med börsindexen överlag runt rekordnivåer är det å andra sidan svårt att undvika. Eller som Per H Börjesson uttrycker det:

– Bra bolag är ofta högt värderade och det är det som är problemet.