Dollarraset är ett tveeggat svärd för börsen − här är vinnarna och förlorarna

Bolag som har sina inköp i dollar och merparten av försäljningen i andra valutor.

Ett klassiskt exempel är H&M, som har fabriker och inköp i Asien samt ett butiksnät som spänner över stora delar av världen. Det kan låta motsägelsefullt att inköp i Asien sker i dollar, i stället för lokala valutor. Förklaringen är att fakturering i dollar är standard vid internationell handel, på grund av den särställning och det förtroende som valutan fortfarande åtnjuter.

Samtidigt är det inte alltid som valutaras får direkt genomslag på räkenskaperna. Bolag kan välja att valutasäkra sina avtal, vilket får följden att dollareffekten kommer med eftersläpning. Då märks den först när terminskontrakt, som är ett vanligt sätt att valutasäkra, löpt ut.

I samma sektor som H&M möter e-handlaren Revolution Race, med nisch inom friluftskläder, en tilltagande valutamedvind.

– De har i princip 100 procent inköp i dollar och säljer i euro och kronor. Det borde slå positivt, säger Aktie-Ansvars förvaltare Lars-Erik Lundgren till EFN.

Enligt samma logik drar även detaljhandlaren New Wave, lågprisjätten Rusta och prylkedjan Clas Ohlson fördel av trenden.

Den som blickar utanför den svenska börsen hittar fler exempel. Amerikanska exportbolag får en konkurrensfördel när deras produkter blir billigare för utländska kunder.

Cathrine Danin, investeringsstrateg på Söderberg & Partners, pekar på att även tillväxtmarknader brukar gynnas av en svag dollar. Detta eftersom länderna ofta ger ut statsobligationer i dollar – i stället för lokal valuta – när de lånar pengar på kapitalmarknaden.

– Om en stor del av statsskulden getts ut i dollar och dollarn försvagas, blir lånen i praktiken lägre för dessa länder, vilket stärker deras ekonomier, säger hon till Omni Ekonomi.

Omvänt blir tillverkning i Sverige och försäljning i USA en ofördelaktig kombo.

Särskilt utsatt är svensk verkstadsindustri, där AB Volvo och Sandvik sticker ut bland drabbade. De rapporterade negativ valutapåverkan i miljardklassen under tredje kvartalet, som också präglades av dollarförsvagning.

För AB Volvos del landade valutasmällen på 7,2 miljarder kronor under Q3 – den allra största effekten bland större verkstadsbolag räknat i absoluta tal. Det motsvarade en ansenlig del, 6,5 procent, av omsättningen. Procentuellt sett var det ändå snäppet värre för Sandvik där valutapåverkan stod för 8,5 procent av omsättningen. Allt enligt en genomgång som EFN gjort.

Försvarskoncernen Saab lär också få en släng av sleven – i sinom tid. De är hittills relativt skonade tack vare att en hög andel av deras projektaffärer med långa ledtider är valutasäkrade.

På mindre börslistor finns ett gäng som har i princip hela sin försäljning i USA. Hit hör forskningsbolaget Sprint Bioscience och läkemedelsspecialisten Orexo där omsättningen från landet överstiger 90 procent. Det rapporterade Affärsvärlden i fjol med hänvisning till databasen Factset.

Valutakurser svänger fram och tillbaka – och är därför inget att bygga sin strategi på. Den synen delas av flera experter.

Cathrine Danin på Söderberg & Partners ser ingen anledning att rata någon sektor helt på grund av dollarraset. Hon menar att drabbade bolag kan vara intressanta av andra skäl.

– Industri och verkstad är en sektor som kan ha större exponering mot valutor, men gynnas samtidigt av en stadig och förbättrad omvärldskonjunktur, säger hon.

Aktieexperten Marcus Hernhag har inte gjort några förändringar alls i portföljen bara av den anledningen.

– Men det börjar bli lite mer lockande att öka i USA igen, säger han till Omni Ekonomi.

En som däremot stuvat om är förvaltaren Lars-Erik Lundgren. Han har viktat ner Assa Abloy och sålt Securitas, mot bakgrund av USA-exponeringen, rapporterar EFN.