Dopad efterfrågan och trasiga spåkulor – läget i bilsektorn efter delåren

Ford, GM, Mercedes, Porsche – listan på biltillverkare som sänkt eller övergett prognoserna för 2025 är lång. Anledningen är så klart Trumps tullar som ingen med försäljning i USA kommer undan.

Toppcheferna har gjort sitt bästa för att lyfta fram positivt momentum i den del av verksamheten de själva råder över, men marknadens dom har uteslutande grundat sig på oron som tullarna skapar.

Inte så konstigt. Framtidsutsikter är oftast mer intressanta än bolagens resultaträkning när böckerna öppnas, och effekterna som bolagen räknat med från tullarna är allt annat än försumbara. Ford tror att tullarna kommer att kosta i storleksordningen 2,5 miljarder dollar. Kollegan GM, med än större andel importerade bilar i katalogen, räknar med en smäll på 4–5 miljarder dollar.

Volvo Cars bommade estimaten grovt och lämnade ingen prognos för helåret. Man satte heller ingen siffra på tulleffekter. Men ett sparprogram på 18 miljarder kronor och uppsägningarna i Sverige talar sitt tydliga språk. Nu har Volvo Cars även andra problem än tullarna. Den viktiga elbilsmodellen EX90 är två år försenad, samtidigt som kinesiska konkurrenter vräker ut bilar i mellanklassegmentet.

Kursreaktionen var inte nådig på rapportdagen och aktien rasade 10 procent. Försäljningssiffrorna för april en vecka senare var inte någon roligare läsning heller.

Försäljningsmässigt har det sett hyfsat ut på flera håll i rapporterna. Frågan är om det beror på att konsumenterna i USA skyndar sig att handla innan tullarna börjar synas i vindrutornas prisskyltar. Branschanalysföretaget Wards Intelligence analytiker Haig Stoddard menar det.

Enligt Wards statistik ökade den amerikanska försäljningen säsongsjusterat i mars till den högsta nivån på över fyra år, och det är svårt att förklara på något annat sätt, menar Stoddard.

Kul för branschen kan tyckas, men det innebär också att det ofrånkomligen kommer att ta stopp längre fram när kunderna redan köpt nya bilar. Att tullarna skulle ha haft en positiv påverkan på kvartalet var också något som biltillverkarna aktade sig för att säga i delåren. ”Fortsatt bra momentum”, var i stället ledorden.

Tullarna kommer dessutom i en tid när branschen redan dras med svårigheter på sista raden. Elbilssatsningarna har kostat på och de flesta har problem att få samma marginaler på elbilarna som på de bensindrivna. En liten tröst är att även de kinesiska biljättarna kämpar i Europa med elbilsförsäljning i Europa. Däremot pytsar de ut bensinmodeller i rasande fart och i det första kvartalet såldes fler bilar än någonsin i Europa.

Så samtidigt som de europeiska jättarna kämpar med elbilarna hårdnar alltså konkurrensen inom deras bästa gren.

Tullarna drabbar alla men inte i samma omfattning. I princip beror det på hur mycket produktion som ligger i USA, och hur mycket som kan flyttas till de fabriker som ligger där. Här faller lotterna olika.

De amerikanska tillverkarna har av förklarliga skäl en större andel av produktionen på hemmaplan, men även de är beroende av delar från andra länder. En bil består av ungefär ett ton stål och aluminium och även på de råvarorna ligger nuvarande tullar på 25 procent.

Av de europeiska tillverkarna ligger Volkswagen pyrt till med endast en fabrik i USA där bara två modeller tillverkas. Och det är inte storsäljarna i sortimentet. Volvo Cars sitter heller inte i en bra sits. Var femte bil säljs i USA, men bara en modell tillverkas i Charleston-fabriken. Vd Håkan Samuelsson gick dock snabbt ut i samband med tullbeskedet och sa att man kommer att flytta produktion till USA, men det kommer att ta flera år.

– Vid 27,5 procents tull kan vi inte långsiktigt sälja bilar. Då måste vi tillverka dem lokalt. Men det här är inget vi löser i morgon, sa den återinsatta vd:n till DN i april.

Frågan är vilken eller vilka modeller som ska byta produktionslina. De populära XC60 och XC90 börjar få några år på nacken och det är frågan om det är värt att investera i nya produktionslinor för dem.

Mycket fokus under rapportperioden har lagts på tullarna i sig och hur tillverkarna ska hantera de ökade kostnaderna. En minst lika viktig fråga är vad som kommer att hända med efterfrågan.

Tullarna kommer inte att gynna ekonomin i stort och bilpriserna började närma sig smärtgränsen redan innan. I USA är ett vanligt råd att inte lägga med än 10 procent av inkomsten på månadskostnaden för en bil. Enligt Wall Street Journal ligger andelen för hushållen som äger en begagnade i genomsnitt redan runt den gränsen. En ny bil kommer skicka det genomsnittliga hushållet en bra bit över den rekommendationen om priserna ska matcha kostnadsökningarna.

Efter Volvo Cars rapport sänkte Mood’s utsikterna för Volvo till negativa, givet osäkerheten som tullarna skapar. Det enda som kan ändra läget är om bolaget lyckas höja priserna utan att tappa försäljning samt flytta produktionen. Och det är ett stort frågetecken, inte bara för Volvo, om 25 procent är möjligt utan att bilkunderna vänder ryggen åt. Att flytta produktionen kommer som Samuelsson säger att ta tid.

Sammanfattningsvis är det en ny spelplan som bilindustrin hamnat på med hot från både kostnader och potentiellt vikande försäljning.

– Mercedes Benz är en global spelare. Vi är inte rädda för konkurrens från något håll. Men uppenbarligen är det inte en sådan värld vi befinner oss i, sa den svenska vd:n Ola Källenius till analytiker efter rapporten där bolaget, precis som så många sektorkollegor, gett upp försöken att göra en prognos för året.