”Efterfrågan hotad av svag befolkningstillväxt”

Svensk ekonomi återhämtar sig. Men samtidigt bromsar befolkningsökningen in och det kommer att få konsekvenser för ekonomin. Det är något som regionerna behöver agera på redan nu, skriver Nordeas chefekonom Annika Winsth i en gästkrönika.

Södra Sverige tar ledartröjan och agerar motor för svensk ekonomi. Det sker samtidigt som de regioner med hög efterfrågan från försvarsindustrin och dess närliggande industrier gynnas. Det är tydligt att svensk ekonomi återhämtar sig på bred front och att förutsättningarna framöver ser ljusa ut. Nordeas regionalrapport visar att alla regioner växer igen, men att det finns stora skillnader inte minst i hur befolkningen utvecklas.

Befolkningsutvecklingen är central av flera skäl för kommuner och regioner. Inte minst påverkas skatteinkomster av sysselsättning och arbetskraft. Förändringar i åldersstrukturen får också stort genomslag på centrala delar som skola, barn- och äldreomsorg. Behovet av bostäder och prisutvecklingen på dessa beror också i mångt och mycket på befolkningsutvecklingen.

I de tre storstadsregionerna samt Östra Mellansverige väntas befolkningen öka fram till 2030, medan den förväntas minska i de tre nordligaste regionerna. På sikt lär det få stora konsekvenser och är något som regionerna behöver agera på redan nu. Pendeln har svängt relativt snabbt med stängda gränser och lägre barnafödande. Förra året ökade befolkningen med runt 0,3 procent, vilket kan jämföras med 0,8 procent de senaste 20 åren och risken är att trenden fortsätter.

Vad gäller arbetsmarknaden sticker Övre Norrland ut med lägst arbetslöshet, men också som enda region där sysselsättningen minskar. I första hand är det i storstadsregionerna som sysselsättningen ökar.

Trots att Sydsverige har högst tillväxt i år, är arbetslösheten också högst där men på grund av strukturella skäl. Oavsett skillnader mellan regionerna så gynnar en starkare inhemsk efterfrågan samtliga regioner i hela landet.

Läs mer om och av Annika Winsth: