EU:s dubbla handelsavtal – i skuggan av Trumps tullar

EU och Indien blev klara med sina förhandlingar om ett frihandelsavtal den 27 januari. För EU:s del ska 96,6 procent av alla varor antingen få nedsatt eller slopad tull. Enligt kommissionen kommer unionens exportörer på så sätt kunna spara över 40 miljarder kronor årligen.

Bland de produkter som inte får tullättnader finns kött, mejeri, ris och socker. EU skyddar därmed sina bönder medan industrier som maskintillverkning, kemi, läkemedel och alkohol väntas få en skjuts.

Indien får å sin sida sänkta tullar på lädervaror, textilier, smycken och plastprodukter. Dessutom får indier förenklad tillgång till den europeiska arbetsmarknaden.

Sammanlagt omfattar avtalet en befolkning på två miljarder människor. När avtalet tillkännagavs i New Delhi, höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen inte tillbaka.

– Vi gjorde, vi levererade ”alla avtals moder”.

Stora ord men inte nödvändigtvis en överdrift, menar Ludvig Broomé, analytiker med fokus på EU som geopolitisk aktör, vid Utrikespolitiska institutet.

– Det är det största frihandelsavtalet i historien, sett till hur många invånare som omfattas. Men det är inte den mest djupgående överenskommelsen av det här slaget som har signerats, många sektorer och frågor har utelämnats, säger han till Omni.

Därmed har EU nu på kort tid skrivit på två stora frihandelsavtal efter överenskommelsen med Mercosurländerna tidigare i januari. Det sistnämnda har dock ännu inte godkänts av EU-parlamentet.

Som så ofta i frihandelsavtal, hade EU och Indien även i detta fall kommit överens kring de flesta detaljer i avtalet sedan länge.

Avtalet har ännu inte presenterats i sin helhet för allmänheten, så exakt vilka detaljer som var de sista som parterna kom överens om får för utomstående överlämnas till spekulation.

Något som har varit en känd stötesten vid tidigare förhandlingar mellan EU och andra delar av världen har varit unionens vilja att motparterna ska spegla Bryssels regler och normer.

Det är något som Indien inte har velat gå med på.

– Det gäller inte minst hållbarhetskraven som Indien har uppfattat som alltför omfattande och svåra att genomföra.

Lösningen verkar ha blivit att stryka dessa krav. Något som kan bädda för konflikt i EU-parlamentet.

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien inleddes 2007 och många trodde att det aldrig skulle ros i land.

Men efter 18 år kom Donald Trump tillbaka till Vita huset och ställde allt på ända. Det som han kallade för ”Liberation Day” – då han stod utanför Vita huset med en stor skylt med amerikanska tullar mot hela världen – var startskottet för en ny världsordning. Men tullarna mot alla världens länder var inte den utslagsgivande kraften som knuffade förhandlingarna framåt, menar Ludvig Broomé.

– Jag skulle inte zooma in på Liberation Day-tullarna specifikt, utan snarare USAs bredare strukturella omtolkning av sin roll i världen, där man inte längre vill garantera globaliseringen på samma sätt som man har gjort.

Nej, så enkelt är det inte. Skulle USA:s president vilja räkna frihandelsavtalet till ett av hans många ”deals” får han skicka ett extra tack till Xi Jinping.

– Kina med sin stora ekonomi och oerhörda inflytande över många handelskedjor är definitivt en faktor som har påverkat både Indien och EU. Båda parter vill bredda sina samarbeten och undvika alltför stora beroenden av enskilda handelspartners, säger Ludvig Broomé.

USA:s finansminister Scott Bessent har anklagat EU för att spela Ryssland i händerna.

– USA har gjort mycket större uppoffringar än européerna. Vi har infört 25-procentiga tullar mot Indien för att landet köper rysk olja. Gissa vad som hände förra veckan? Européerna slöt ett handelsavtal med Indien, sa Bessent till ABC News.

Från Trump, han som sa att ”tariffs”, alltså tullar, är det vackraste ordet i det engelska språket, har det varit tyst.

– Jag tolkar det som att det i Washington finns en viss stress över att man under Trumps tid vid makten har alienerat sig från flera av sina allierade och i stället har hjälpt dem att närma sig varandra, säger Ludvig Broomé.