Experter: Inte förvånande att Sverige gått sämst i Norden
Sveriges BNP föll mer än de nordiska grannländerna under andra kvartalet. Det står klart i veckan då alla länder släppt sina siffror. Att Sverige intar jumboplatsen har flera förklaringar, enligt experter som Omni Ekonomi har talat med.
Norska banken DNB:s chefsekonom Kjersti Haugland påpekar att Sveriges exportberoende låg oss i fatet när coronakrisen slog till.
– Det är naturligt att det slår särskilt hårt mot en öppen ekonomi som Sveriges, säger hon.
Att Sverige överraskade i första kvartalet genom att visa svagt positiv tillväxt gjorde samtidigt fallhöjden större, enligt Jussi Hiljanen, som är chefstrateg på SEB i Finland.
Sveriges exponering mot den problemtyngda bilindustrin är ytterligare en faktor, påpekar Las Olsen, chefsekonom på Danske Bank.
”Det är stora skillnader i andra kvartalet, men tittar man på första halvåret är skillnaderna något mindre. Coronakrisen drabbade framförallt mars och april, alltså över två kvartal, och det kan vara så att Sverige drabbades lite senare. Sammantaget är bilden alltjämt att alla de nordiska länderna klarat sig lindrigare undan under första halvan av 2020 än de flesta andra länder. Det beror bland annat på att alla länderna har undvikit att stänga ned näringslivet, även om det varit skillnader i deras strategier.”
”Statistiken visar stora skillnader mellan länderna, men gemensamt för de nordiska länderna är att ekonomierna har presterat bättre än många andra länder i Europa. Till exempel sjönk tysk BNP med cirka 10 procent, medan den spanska minskade med över 18 procent under andra kvartalet. Det faktum att det går relativt bra för Norden hänger förmodligen ihop med välutvecklade välfärdssystem, och en relativt stor andel anställda i offentlig sektor. Att vissa (nordiska) länder noterar större fall än andra har nog sin huvudförklaring i att de är mer exportberoende.”
”Under våren diskuterades det en hel del om hur ländernas olika sätt att hantera coronakrisen skulle göra att vissa länder klarade sig ekonomiskt bättre. Statistiken för andra kvartalet visar sig att den analysen var för förenklad och att dra direkta slutsatser från pandemistrategin till tillväxteffekter visade sig att var vilseledande. Siffrorna visar också att bara för att man har infört mindre restriktioner, som Sverige gjorde i början, behöver inte det betyda att människor och företag fortsätter konsumera och producera. Mycket beror på vad som händer på viktiga exportmarknader och även de nordiska länderna skiljer sig markant när det gäller struktur på deras respektive exportindustrier.”
”Sveriges BNP sjönk mer under andra kvartalet, men inte alls under första kvartalet, så allt som allt är det inte så annorlunda jämfört med de andra nordiska länderna. Sveriges export och industriproduktion drabbas av de globala problemen inom bland annat bilindustrin, som inte påverkat de andra nordiska länderna alls lika mycket, men har i gengäld haft en mindre kraftig nedstängning.”
”Sverige är en ekonomi som är särskilt exportberoende. När den globala ekonomin krisar och handeln faller mycket är det naturligt att det slår särskilt hårt mot en öppen ekonomi som Sveriges.”
”Nordiska länder diffar sig en hel del när det gäller deras industri. Relativt sätt gynnades Danmark med sina mat- och läkemedelsbranscher och Norge med sin snabba och omfattande policyrespons, hushållsefterfrågan och en relativ tidig lättnad av restriktioner. Sverige drabbades mer av den kraschande konjunkturen i viktiga exportländer, vissa nedstängningar i industrin och en större exponering mot till exempel bilindustrin som har drabbats väldigt hårt globalt. En förklaring till det större svenska raset i andra kvartalet är att Sverige var ett av få länder som hade en positiv kvartalstillväxt i Q1, vilket gjorde att Sverige hade mer fallhöjd. Lägger man ihop Q1 och Q2 så sticker inte Sverige ut [...].”
”BNP-fallet i Finland är förvånansvärt litet. Vi har inte så mycket information ännu, så det är svårt att peka på någon exakt orsak. Men vi är något bekymrade över att siffran kan komma att revideras ned.”
”Står över att svara på den frågan.”
”Finland var ganska tidigt ute med att införa relativt omfattande restriktioner som gjorde att man fick pandemin under kontroll snabbare än i många andra länder. Det i sin tur gjorde att tillverkningsindustrin kunde i stort sett fortsätta sin produktion utan att stänga ned och att när restriktioner rullades tillbaka, vilket ändå skedde relativt snabbt, vågade människor gå ut och konsumera. Finland brukar vara lite mer sencykliskt än till exempel Sverige som gör att Finland med sina långa orderböcker ofta brukar ligga bakom både i upp- och nedgångar i konjunkturen på grund av en mer sencyklisk exportindustri. Tillväxten i Finland var negativ redan i Q1 vilket gjorde att startpunkten för Q2 inte alls var lika stark som i Sverige. Det gjorde att Finland hade lite mindre fallhöjd. Av samma skäl, när man blickar framåt finns det en risk att Finlands export vänder uppåt senare än till exempel svensk export.”
BNP-utveckling i andra kvartalet:
Sverige: -8,6 procent
Norge: -6,3 procent (fastlands-BNP)
Danmark: -7,4 procent
Finland: -3,2 procent