Hem
Öns framtidFörklaring

Fem anledningar: Därför vill USA ha Grönland

Nuuk på Grönland / Donald Trump (AP)

Donald Trumps utnämning av ett sändebud för Grönland har blåst nytt liv i de amerikanska hoten att göra ön till en del av USA. Danmark har reagerat med ilska och kallat det hela ”totalt oacceptabelt”.

Varför kan Trump inte släppa sin besatthet av den enorma ön i Norra ishavet – som dessutom formellt tillhör ett land som är nära allierat till USA?

Här är fem anledningar till varför USA så gärna vill göra Grönland till sitt.

1. Tillgången till Arktis

När kalla kriget tog slut i början av 1990-talet och de geopolitiska spänningarna löstes upp fungerade Arktis som ett område för internationellt samarbete. Men det senaste årtiondet har det förändrats.

Klimatförändringar och en förnyad jakt på naturresurser har förvandlat regionen till ett nytt centrum för den globala konkurrensen. Issmältningen gör att nya sjöfartsleder öppnar upp och Grönland – med sitt geografiska läge mellan Nordamerika, Europa och Asien – har hamnat i skottgluggen.

USA är inte ensamt om att vilja ha en del av Arktiskakan, men det är bara Trumpadministrationen som i princip hotar att ta området med våld.

Smältande isar i Arktis gör att nya, kortare handelsrutter mellan Europa och Asien öppnar upp. Stormakter som USA, Kina och Ryssland ser det som ekonomiska möjligheter – samtidigt som det innebär en katastrof för klimatet. (Felipe Dana / AP)

2. Militärstrategiskt viktigt

Grönlands geografiska läge gör landmassan strategiskt viktig även militärt. Den 22 december sa Donald Trump att USA ”måste ha” Grönland för sin nationella säkerhet.

– De har en mycket liten befolkning. Danmark har inte lagt några pengar. De har inget militärt skydd.

USA har haft militärbaser på Grönland sedan slutet av andra världskriget. I dag finns bara basen Pituffik på nordvästra Grönland kvar. Där ägnar man sig åt rymdövervakning, missilvarning och försvar.

– Om Ryssland skulle skicka robotar mot USA, skulle den kortaste vägen vara över Nordpolen och Grönland, sa Marc Jacobsen, professor på danska Försvarshögskolan, till Voice of America i början av året.

I mars 2025 besökte vicepresident JD Vance militärbasen Pituffik på Grönland – ett besök som möttes av kritik från omvärlden. (Jim Watson / AP)

En artikel från forskningscentret Belfer vid Harvard University ifrågasätter dock öns militära tyngd.

”Öns strategiska militära värde för USA [har] minskat sedan kalla krigets slut, till följd av utvecklingen inom militär teknik, och investeringarna i Pituffik Space Base har varit sporadiska genom åren.”

3. Rikt på naturtillgångar

Även här spelar klimatförändringarna in. Grönland är rikt på mineraler, olja och gas och i takt med att isarna smälter blir naturresurserna mer lättillgängliga.

Trump själv har nekat till att han skulle vilja ha Grönland för dess naturtillgångar. På en presskonferens den 22 december sa han att USA har ”så många andra ställen där de kan få mineraler och olja”.

– Inget annat land i världen har mer olja än vi har.

När isarna i Arktis smälter kan Grönlands position som en viktig fiskeexportör stärkas. (David Goldman / AP)

Klart är dock att västländer ser Grönland som en möjlighet att minska sitt beroende av Kina när det kommer till kritiska sällsynta mineraler. Men det finns stora utmaningar i att utvinna öns naturtillgångar – inte minst på grund av det avlägsna läget, bristen på infrastruktur och höga driftskostnader.

4. Intresset för Grönland går långt tillbaka

Donald Trumps intresse för Grönland är inte nytt. Redan 2019, under hans första mandatperiod, sa han att han övervägde att ”köpa” Grönland från Danmark.

Det är inte heller första gången en amerikansk president uttrycker intresse för den autonoma ön. Redan 1867, efter att USA köpt Alaska från Ryssland, utforskades möjligheten att köpa Grönland. Och 1946 erbjöd president Harry Truman Danmark 100 miljoner dollar (motsvarande cirka 11 miljarder kronor i dagens penningvärde) för ön. Ett bud som Danmark avvisade.

USA har alltså historiskt velat säkra kontrollen över sin närmaste omvärld. Det som är unikt den här gången är att en amerikansk president hotar en allierad med militärt våld.

1946 erbjöd dåvarande president Harry Truman 100 miljoner dollar för att köpa Grönland av Danmark. (AP)

5. Trumps personlighet

Trump har en bakgrund som fastighetsmagnat och hans sätt att bedriva utrikespolitik har flera gånger liknats med att driva företag. I samband med att han sa att han ville köpa Grönland 2019 liknade han det själv med en fastighetsaffär.

”USA under Trump uppträder som en mobbarstat”

Jacob Kaarsbo, säkerhetsanalytiker

Det faktum att Grönland formellt tillhör Danmark, även om ön är självstyrande, verkar inte heller bekomma presidenten. I början av sin andra mandatperiod var det mycket snack om att återta kontrollen över Panama. Han har också kallat Kanada för USA:s 51:a delstat.

– USA under Trump uppträder som en mobbarstat, trots att vi formellt är allierade. Han går emot Natofördraget, erkänner varken gränser eller staters suveränitet och ställer sig på samma linje som Vladimir Putin, sa den danska säkerhetsanalytikern Jacob Kaarsbo till norska Dagbladet i somras.

Danmark svarade på Trumps utnämning av ett Grönlandssändebud genom att kalla upp den amerikanska ambassadören. På bilden är premiärminister Mette Frederiksen. (Sebastian Elias Uth / Ritzau Scanpix)

Vill du läsa mer?

bakgrund
 
Grönland
Wikipedia (sv)
Grönland (grönländska: Kalaallit Nunaat, grönländskt uttal: [kalaːɬit nʉnaːt]; danska: Grønland) är ett autonomt danskt territorium och världens största ö, belägen mellan Norra ishavet och Atlanten, öster om Kanadas arktiska öar. Över tre fjärdedelar av ön är täckt av is, vilket är världens enda inlandsis utanför Antarktis. Med en befolkning på cirka 56 370 (2013), är det världens mest glesbefolkade land. Trots att ön naturgeografiskt är en del av världsdelen Nordamerika har Grönland varit politiskt och kulturellt associerat med Europa (särskilt Norge, Danmark och Island) i mer än ett årtusende efter kolonisering därifrån under vikingatid och medeltid samt från 1700-talet. Grönland är en autonom del av Konungariket Danmark, med omfattande självstyre sedan 1979, vilket utökats efter en folkomröstning om ytterligare självstyre 2008 där 75 procent av rösterna var för. Grönland har varit bebott under åtminstone de senaste 4 500 åren av arktiska folkslag vars förfäder emigrerade dit från det som nu är Kanada. Vikingar bosatte den obebodda södra delen av Grönland, med början av 900-talet, och inuiter anlände dit på 1200-talet. Vikingakolonierna försvann i slutet av 1400-talet. I början av 1700-talet fick Skandinavien och Grönland tillbaka kontakten med varandra, och Danmark etablerade suveränitet över ön. Efter att Danmark-Norge gjort anspråk på Grönland i århundraden, blev det en dansk koloni år 1814, och en del av riksgemenskapen 1953 enligt Danmarks rikes grundlag. År 1973 anslöts Grönland till Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) som en (då icke självstyrande) del av Danmark, trots att en majoritet av grönländarna röstat emot Danmarks anslutning. I en ny folkomröstning 1982 röstade en majoritet av befolkningen för Grönland att dra sig ur EEG, vilket skedde 1985. År 1979 beviljade Danmark Grönland hjemmestyre (hemstyre), begränsat självstyre, och 2008 röstade grönländarna till förmån för utökat självstyre, som överförde mer makt från det danska statsskicket till den lokala grönländska regeringen. Enligt den nya strukturen, som trädde i kraft den 21 juni 2009 kan Grönland successivt ta ansvar för polis, rättsväsende, bolagsrätt, redovisning och revision; mineraltillgångar; luftfart; rättshandlingsförmåga, familjerätt och arvsrätt; utländsk bakgrunds- och gränskontroll; arbetsmiljö; och finansiell reglering och tillsyn, medan den danska regeringen behåller kontrollen över utrikespolitik och försvar. Den behåller också kontrollen över penningpolitiken, som gav ett första årligt bidrag på 3,4 miljarder danska kronor som planeras att minska gradvis under tiden som Grönlands ekonomi stärks genom ökade intäkter från utvinning av naturresurser.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen