Årets stora techsnackisar: Från AI-sörja till Nobelpris

Året som gick har tydligare än någonsin präglats av självförhärligande AI-skryt.

Inget har kittlat kräkreflexen värre än skrytinläggen på Linkedin. Folk rundar hörn och arbetsuppgifter betas av i rekordfart tack vare påstådda AI-färdigheter.

Politiker och företagsledare lovsjöng möjligheterna med den nya supertekniken och slängde sig med buzzwords som de knappast kunde stava till.

Mindre snack och mer AI-verkstad hoppas vi på inför 2025.

”AI-slop”, eller AI-sörja, är årets sopigaste trend.

Vi vadar i AI-sörjan på plattformar som Meta, X, Snap och Tiktok – AI-genererat material i både text och bild.

Visst, AI-genererade filmer och bilder kan vara smarta, kreativa och hysteriskt kul. Googles nya AI-baserade filmverktyg Veo 2 fick oss att dra efter andan. Men det finns en mörk baksida.

Att skapa fejkmaterial är enklare än någonsin, och när internet fylls av manipulerade videor, deepfakes och falska påståenden sjunker förtroendet för nätet snabbt.

Vad ska man tro på när kunskapskällan nummer ett riskerar att förvandlas till en digital soptipp?

På kort tid har chiptillverkaren Nvidia blivit världens högst värderade företag. Det tredje kvartalet i år slog företaget rekord när värderingen landade på över 3 000 miljarder dollar. Det är dubbelt så mycket som Skandinaviens samlade BNP.

I dag tillverkar Nvidia världens mest efterfrågade AI-chip, och ordrar som motsvarar en årsbudget för många nationer har runnit in från företag som Meta, Google och Microsoft.

Samtidigt som Nvidia gör succé kämpar chipveteranen Intel för att hålla sig kvar i racet. Svarta rubriker har omgärdat företaget som kickade vd:n Pat Gelsinger i början av december.

Det var inte länge sedan kryptoindustrin låg och krälade i dammet, utdömd som en bluff– och båg-bransch som lurat med sig hoppfulla småsparare i fallet.

Kryptokungen Sam Bankman-Fried blev fiaskots symbol. FTX-grundaren hade gjort sig skyldig till megabedrägeri och dömdes i somras till 25 års fängelse.

Kryptoeran var över spådde kritikerna – men ack så fel de hade.

Bitcoin och andra kryptovalutor har gjort en sällan skådad comeback. I höstas passerade bitcoins värde för första gången miljonstrecket i svenska kronor.

I USA har kryptolobbyn lyckats tillsätta historiens mest kryptovänliga kongress, och Trump har förklarat att USA ska bli världsledande på krypto.

I oktober skrev Space X rymdhistoria genom att för första gången lyckas landa sin så kallade booster-raket efter en uppskjutning – ett tekniskt genombrott som banar väg för billigare och mer hållbara rymdfärder.

Efter att ha skickat ut sin rymdraket i rymden vänder booster-raketen om, seglade ner mot jorden och styrdes sedan till landningsstället där två enorma pinnar fångade in den.

Genom att kunna återanvända boosterraketerna sjunker kostnaderna för rymdfärder drastiskt och Space X-bossen Elon Musks dröm om livet på Mars rycker allt närmare.

Människor har en oerhörd talang för att utveckla teknik för att ha ihjäl varandra.

Oron för vad allt mer artificiell intelligens i krigföring får för konsekvenser har präglat året. Utvecklingen går i rekordfart och risken att väpnade konflikter trappas upp i rasande hastighet när maskinerna tar besluten är överhängande.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres vill ha bindande avtal på plats för att begränsa användningen av AI inom militären senast 2026.

Strax före jul kom nyheten om att regimen i Kina beställt en miljon kamikaze-drönare av en kinesisk leverantör. Vad väntar vi på? Jordens undergång?

Google har inte haft det lätt. Inte för att man behöver tycka synd om ett av världens mäktigaste företag, men nu ser det ut som en topdog kan bli underdog – och då kanske sympatierna vänder?

I ett par uppmärksammade rättstvister har domare gått hårt åt Google.

Först kom domen som slog fast att Google hade olagligt monopol på sökmarknaden. Nästan nio av tio användare ”googlar”. Domaren Amit Metha krävde att Google styckas upp.

Sent i höstas kämpade Google med ett annat konkurrensmål – där techjätten anklagas för monopol på onlineannonser. Kanske tvingas Google till reträtt där också.

Silicon Valley befolkas av liberala själar som drivs av mottot att göra världen till en bättre plats. Det har varit den gängse bilden av USA:s techmecka.

Men under årets presidentvalsrace gjorde techeliten en uppseendeväckande vändning: Donald Trump, som länge klassat Silicon Valley som fiende, fick plötsligt medvind.

Silicon Valley-miljardärer öppnade plånböckerna och pumpade in miljoner i Trumps valkampanj. Hans löften om lättnader i kryptoregleringar och miljardärsskatter lockade.

I dag omger sig Trump med en rad techmiljardärer i sitt kabinett. Tesla-bossen Elon Musk ser ut att ha blivit hans närmaste rådgivare och bästis.

Årets gladaste nyhet var AI-tekniken som fick Nobelpris. Googles Deepmind har utvecklat ett verktyg som generar modeller av proteinstrukturer.

Tack vare AI-uppfinningen accelererar hastigheten när det gäller att utveckla och testa nya mediciner och vacciner.

Med hjälp av den nobelprisade uppfinningen hoppas forskarna att kunna ta fram vaccin mot cancer. Eller en medicin som kan sätta stopp för alzheimer.

Google har dessutom släppt sin upptäckt till forskarvärlden – som open source. Det betyder att fler smarta hjärnor kan jaga lösningar på sjukdomsgåtor.