Grönt sparande lockar fler – men vilka fonder är hållbara på riktigt?

Två nyanser av grönt används för att skilja på olika typer av hållbara fonder. De vanligaste är så kallade ljusgröna fonder, som svarar för 92 procent av svenskarnas samlade fondförmögenhet.

Utmärkande för dessa fonder är att förvaltare väljer bort bolag inom till exempel fossila bränslen, vapen eller som påkommits med mutor.

Mörkgröna fonder är en mindre grupp som har hållbarhet som själva målet med investeringarna. Det innebär att alla innehav på något sätt bidrar till lösning på klimatkrisen. Dessa fonder svarar för runt 4 procent av det svenska fondkapitalet.

Uppdelningen baseras på en EU-standard. De ljusgröna ska leva upp till artikel 8 i EU:s förordning och de mörkgröna till artikel 9.

Det är dock inte EU som klassificerar vilka fonder som tillhör respektive kategori, utan fondbolagen själva som bestämmer och rapporterar därefter.

I år trädde nya EU-direktiv i kraft som skärper redovisningskraven för fonder som kallar sig hållbara. Rent konkret innebär det bland annat att kunder ska upplysas om hållbarhetsarbetet enligt en särskild mall.

Tanken är att öka transparensen och minska risken för så kallad grönmålning (greenwashing på engelska). EU:s tillsynsmyndighet ESMA vill gå steget längre och införa tuffare krav kring vilka fonder som får använda orden ”ESG” och ”hållbar” i namnet.

Att fonder marknadsförs som hållbara, utan att leva upp till kraven, är ett problem som återkommer. Det visar granskningar från bland andra Finansinspektionen.

Sådant är väldigt svårt för småsparare att upptäcka, konstaterar Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank.

– Det går nästan inte att göra den värderingen själv. Man får i stället skapa sig en uppfattning genom att läsa på om fondens investeringar och hitta ett fondbolag som man litar på, säger hon till Omni Ekonomi och fortsätter:

– Skriver fondbolaget inte alls om hållbarhet kan man ifrågasätta om det är där man ska ha sina pengar.

Det finns anledning att titta på flera märkningar, som har olika fördelar och kompletterar varandra.

Den oberoende fondutvärderaren Morningstar delar ut hållbarhetsbetyg enligt en femgradig skala. Betygen baseras på Morningstars egen databas över portföljinnehav för respektive fond.

Varje bolag i portföljen riskbedöms på en skala mellan 0 och 100. Poängen mynnar ut i ett totalbetyg, som skalan med glober baseras på. Fem glober tilldelas de 10 procent i fondutbudet som anses ha allra lägst ESG-risk.

Det statliga bolaget Svanen ger också vägledning. Fonder ansöker själva om Svanenmärkning, som är en stämpel på att en rad krav uppfylls vid återkommande kontroller.

Bland annat måste förvaltaren välja bort vissa ”särskilt problematiska” branscher och göra en egen hållbarhetsanalys som sållar ut bättre företag. Fonden ska också aktivt försöka påverka företagen i rätt riktning.

Josefin Johansson, hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken, anser att båda alternativen kan vara användbara för att utvärdera.

– Svanen kollar vilka som är har processer på plats, och bedömer fondens policy och tankesätt. Det är en kvalitetsmärkning, säger hon.

Morningstars rankning fyller också en funktion, men det kan vara svårt att förstå exakt vad som är orsaken till ett högre eller lägre betyg, enligt analytikern.

– Vidare kan det straffa sig med innehav som har höga utsläpp i dag men som har en tydlig omställningsplan, då det drar upp CO2-avtrycket, säger hon.

Varken bättre eller sämre, att döma av studier kring hållbart sparande.

Det går inte att slå fast någon signifikant skillnad i avkastning mellan traditionella fonder och ESG-motsvarigheter, enligt JP Morgan som mätte resultaten för 11 000 fonder mellan 2004 och 2018. Vad som däremot är statistiskt säkerställt är att hållbara fonder generellt erbjuder lägre marknadsrisk, enligt samma studie.

En komplicerande faktor är att det rör sig om ett föränderligt begrepp. Vad som menas med hållbarhet skiljer sig åt beroende på vem du frågar.

Försvarsaktier är ett belysande exempel. Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har de gått från paria till att omfamnas av allt fler förvaltare. Nu klassas de till och med som hållbara investeringar av ett par svenska fondbolag, visar DI:s genomgång.

Huruvida det lönar sig eller inte är dock inte viktigast i sammanhanget, invänder vissa. Många unga prioriterar hållbarhet framför avkastning, enligt en undersökning från US Bank som citeras av CNBC.

Andra investerar hållbart av rent egoistiska skäl – som att vilja vara trendig och imponera på andra. Det framgår av en studie från Handelshögskolan i Göteborg.

En större fråga är kanske vad det innebär för risker att helt ignorera hållbarhetsaspekter i valet av bolag.

Hållbarhetsekonomen Madelén Falkenhäll ifrågasätter om bolag som inte är hållbara i dag, och inte har en tanke på att ställa om, kommer att vara lönsamma framöver.

– Bolag och branscher som inte ställer om kommer sannolikt möta mer av skatter och pålagor på deras verksamhet. Och frågan är om de överhuvudtaget kommer finnas kvar i framtiden, säger hon.

Skeptiker är tveksamma till om det hjälper alls.

Att välja bort bolag innebär att man ger upp möjligheten att sätta press från ägarleden. Det kommer alltid att finnas mindre bekymrade investerare som är redo att kliva in när någon med klimatsamvete säljer sin aktie. Dessutom handlas aktier på en andrahandsmarknad och varken köp- eller säljtransaktioner får någon direkt påverkan på bolagens verksamhet, lyder några av argumenten.

Även från forskarhåll kan det låta så.

– Exakt hur just jag gör med mitt sparande, det gör så liten skillnad. Då kan man tänka att man lika gärna kan skänka pengar till, eller finansiera, något man vill stödja, sa Joakim Sandberg, professor i filosofi och ekonomi, till TT i samband med en rapport om klimatsparande från 2021.

Men alla avfärdar inte grönt sparande som verkningslöst. Aktier som dumpas av ESG-skäl skadar bolagens anseende och försvårar jakten på personal, skriver The Atlantic.

Josefin Johansson på Handelsbanken menar också att det trots allt kan bli påtagliga effekter. Småsparare som samlar sig kan skapa stora rörelser, påpekar hon. Och ju fler som tar in hållbarhet i sin bedömning, desto mer uppmärksammas bolagen på frågan.

– Det handlar om att skapa incitament till att vilja vara ett hållbart bolag, och då åtnjuta en högre värdering. Många incitamentsprogram är kopplade till det. För bolag som söker ny finansiering kommer det också att spela stor roll.