”Vad gäller penningpolitiken har jag varit kritisk sedan 2015. Konjunkturen var redan stark, men penningpolitiken gjordes ändå mer expansiv. Det fortgick under många goda år och har bidragit till den höga inflationen samt till den sårbarhet höga skulder innebär. Att sedan tvärvända och chockhöja räntan på kort tid har snarare förstärkt kasten i ekonomin än att stabilisera den, vilket är Riksbankens främsta uppgift.
Vad gäller finansiell stabilitet är Stefan Ingves en världsauktoritet. Det var en stor fördel att ha honom på Riksbanken under finanskrisen 2008. För nördar som jag är det ett rent nöje att lyssna till hans tankar och reflektioner i detta ämne.”
”Högljudd Ingves lämnar stort avtryck”
Stefan Ingves eftermäle präglas framför allt av krishantering, ”från finanskris till inflationschock, via eurokrisen och pandemin”. Han väcker respekt internationellt, även om många kommer minnas det missade inflationsmålet, säger ekonomer till Omni Ekonomi.
– Han har suttit extremt länge och dessutom varit osedvanligt synlig eller ”högljudd” i jämförelse med tidigare riksbankschefer, säger Annika Alexius, professor i nationalekonomi.
Det högsta ämbetet på Riksbanken, som Ingves haft i 17 år, innebär i praktiken större makt än enbart en röst bland flera i direktionen.
– Hans eller hennes tyngd i direktionen är en funktion av kunskap och psykologisk känsla, säger Hubert Fromlet, seniorprofessor vid Linnéuniversitet.
Vilket eftermäle lämnar avgående riksbankschefen Stefan Ingves?
”I stort sett sett var han en bra riksbankschef. Jag har dock från första dagen varit kritisk mot den onödiga räntebanan och mot inflationsmålet som punktmål. Det senare borde i stället ha varit ett intervallmål eller ’in the medium term’.”
”Framför allt lämnar han ett mycket kraftigt avtryck. Han har suttit extremt länge och dessutom varit osedvanligt synlig eller ’högljudd’ i jämförelse med tidigare riksbankschefer. Jag tror att många främst kommer att minnas det missade inflationsmålet, med först många år av för låg inflation och nu riktigt höga siffror. Egentligen tycker jag att detta till stor del är orättvist – Sveriges inflation har legat i linje med omvärldens inflation och Riksbanken har egentligen begränsat inflytande över den.”
”Det har skett mycket under Stefan Ingves 17 år. Från ’The Great Moderation’ till finanskris, statsskuldkris, låginflationsmiljö, pandemi, krig och rusande inflation. Min bild är att Stefan Ingves erfarenhet av att hantera kriser från sin karriär innan Riksbanken har varit till stor nytta för Sverige. Men samtidigt tror jag inte det är bra att samma person har en sådan post i så många år, det är bra med förändring. Och det finns en kritik att Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen varit för spårbundna och varit sena på att byta fot. Men i slutändan har inte Riksbankens politik skilt sig speciellt mycket från ECB.”
”Stefan Ingves eftermäle präglas framför allt av krishantering, från finanskris till inflationschock, via eurokrisen och pandemin. För den rollen har han varit väl rustad, genom sin kunskap, kontaktnät och tidigare erfarenheter. Det går dock att kritisera delar av den förda penningpolitiken under Ingves styre, som till exempel den expansiva penningpolitiken under åren som föregick pandemin.”
Vilka signaler skickar Ingves med veckans trippelhöjning av räntan och sin 100:e och sista penningpolitiska träff?
”Inflationsmålet gäller till varje pris, kosta vad det kosta vill i försvagad konjunktur och arbetsmarknad.”
”Att man snarast möjligt vill klara inflationen, det vill säga inflationen före konjunkturen i prioriteringsordningen (vilket är rätt i det korta perspektivet).”
”Det kan förstås uppfattas om hökaktigt och som att han vill lämna över en centralbank som kraftfullt motverkar den skenande inflationen. Jag hör dock till dem som tycker att Riksbanken borde ha höjt ännu mycket fortare och mera (realräntan är fortfarande kraftigt negativ!).”
”Beskedet var väntat givet att inflationen, exklusive energi, återigen överraskat på uppsidan. Signalen från presskonferensen och den penningpolitiska rapporten tycker jag är att Riksbanken är oroliga för att inflationen kommer bita sig fast, och att om något kan räntan höjas mer än de säger nu.”
”Höjningen med 75 punkter understryker Ingves och direktionens beslutsamhet att värna inflationsmålet. Den belyser också att det fortfarande är inflationen, och enbart inflationen, som har betydelse för penningpolitiken, och att andra realekonomiska avvägningar spelar andrafiolen.”
Vilken roll spelar det egentligen vem som styr Riksbanken? Hur stor makt har Riksbankschefen jämfört med övriga direktionen?
”Det har betydelse vem som sitter i direktionen eftersom det är tolkningar av uppdraget och bedömningar om läget som styr de penningpolitiska besluten. Ingves har haft utslagsrösten och därmed spelat en större roll än vad som kommer vara fallet framöver då de endast ska vara fem i direktionen.”
”Det spelar en stor roll. Riksbankschefen bör vara kunnig både teoretiskt (i främst nationalekonomi) och praktiskt (avseende finansmarknaden, både här hemma och internationellt). Hans eller hennes ’tyngd’ i direktionen är en funktion av kunskap och psykologisk känsla.”
”På kort sikt har riksbankschefen haft utslagsröst, men med bara fem direktionsledamöter är det inte längre möjligt med ett oavgjort utfall. På längre sikt kan en dominant riksbankschef ha en mycket stor effekt på personalens sammansättning och därmed vilka åsikter och vilken kritik som kan uttryckas internt. De som har annorlunda åsikter än Stefan Ingves återfinns nu huvudsakligen på andra arbetsplatser än Riksbanken.”
”Riksbankschefen är ansvarig för att arbetet fungerar och har fram till nu haft utslagsröst om det blir lika när de rösta om räntan. Även om Riksbankschefen haft mer makt än övriga via den extra rösten så ska man komma ihåg att övriga i direktionen ska fatta självständiga beslut. Så jag bedömer att alla har stor inverkan på det slutliga beslutet. Men det sitter nog ganska långt inne att riksbankschefen behöver reservera sig mot ett beslut (det har hänt en gång).”
”Formellt fattas beslut med majoritet och där har riksbankschefen utslagsröst. I praktiken är kan det dock vara riksbankschefens roll att staka ut riktningen för penningpolitiken och se till att få med sig direktionsledamöterna. Ingves har till exempel framstått som en av de mer hökaktiga ledamöterna under året, och har sannolikt varit drivande i Riksbankens penningpolitiska omsvängning.”
Hur ser omvärlden på Stefan Ingves och hans långa styre av Riksbanken?
”Ingves har ett mycket gott rykte i omvärlden, då han besitter en unik kompetens, har varit med länge och har stor erfarenhet.”
”Enligt mitt internationella kontaktnät värderas Ingves som kunnig men ibland också som något doktrinär.”
”Han har gjort en internationell karriär som förespråkare för makroprudentiell reglering. Jag tror även att omvärlden är förvånade över att våra regleringar tillåter en riksbankschef att sitta så länge. De flesta länder har alltid haft tydliga övre gränser för hur länge en och samma person kan ha det ämbetet.”
”Utanför Sverige är min bild att Stefan Ingves har stor respekt. Han har ett stort internationellt nätverk vilket är extra tydligt när man ser vilka som kommer närvara vid Riksbankens internationella symposium i samband med att Stefan Ingves slutar som riksbankschef. Några av alla kända namn är Feds Jerome Powell, ECB:s Isabel Schnabel och BOE:s (Bank of Englands, reds anm) Andrew Bailey.”
”Mitt intryck är att Stefan Ingves har ett gott rykte i omvärlden och är respekterad bland andra centralbanker. Den bilden stärks också av den mangranna uppslutning av olika ekonomdignitärer som ska delta i Riksbankens symposium om centralbankers oberoende i början av nästa år, med anledning av Ingves avgång.”