Kan USA:s klimatsatsningar utlösa ett globalt handelskrig?

När den amerikanska kongressen antog Joe Bidens satsning Inflation Reduction Act (IRA) förra sommaren hyllades lagförslaget för sina goda avsikter. Lagpaketet består av flera delar, bland annat skattehöjningar och förändringar i det amerikanska medicare-systemet.

Det är också utformat för att stärka USA:s gröna ekonomi och tackla klimatförändringarna. Men det faktum att miljardsubventionerna i paketet endast ska vara tillgängliga för amerikanska företag och konsumenter som köper amerikansktillverkade produkter har upprört EU. Flera EU-toppar har anklagat USA för att försöka locka europeiska företag att flytta sina verksamheter så att unionen går miste om investeringar på bland annat batterier, grönt väte och grönt stål.

EU-kommissionären med ansvar för konkurrensfrågor, Margrethe Vestager, kallar de amerikanska reglerna för ”diskriminerande”, och EU:s industrichef Thierry Breton varnar för att de utgör en ”existentiell utmaning” för Europas ekonomi.

– Vi tycker att vi borde ta itu med den gröna omställningen gemensamt och bygga transatlantiska värdekedjor, inte bryta isär dem, säger EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis till CNBC.

Jeromin Zettelmeyer, chef på tankesmedjan Bruegel i Bryssel, säger att USA:s nya lag är ett slag i ansiktet på Världshandelsorganisationen WTO.

– Skulle EU svara med samma mynt kan vi glömma det internationella handelssystemet, säger han i P1 Morgon.

Det finns redan flera exempel på företag som lägger ner sina europeiska verksamheter för att göra nya investeringar i USA, enligt Svein Tore Holsether, chef för den norska konstgödseltillverkaren Yara. Incitament saknas helt enkelt på den egna kontinenten, säger han till BBC.

– USA inför ett system som belönar företag som går över till grön produktion på en nivå som verkligen stimulerar och driver investeringar.

Även svenska företag har börjat rikta blicken över Atlanten. Bland annat riskerar en satsning på en ny batterifabrik i Tyskland att läggas på is. Svenska Northvolt har räknat ut att de kommer kunna få upp emot 836 miljoner dollar i amerikanskt statligt stöd om de bygger sin fabrik i USA istället. Det är ungefär fyra gånger mer än vad den tyska regeringen erbjuder.

– Vi är vid en punkt där vi kan komma att prioritera expansionen i USA framför Europa, sa vd:n Peter Carlsson i november.

På onsdagen presenterade EU-kommissionen en plan för att möta USA:s klimatpaket. För unionens del handlar det om att snabba på tillståndsprocesser, utöka kompetensen inom nya energislag, värna frihandelsavtalen samt erbjuda egna stöd till företagen.

Det är i den sista frågan som oenigheten har varit störst. En del länder, däribland Frankrike, vill se lättade regler för statsstöd samt en ny stödfond. Men det vill exempelvis inte Nederländerna, Danmark och Sverige gå med på. De vill helst undvika fler EU-lån och istället ta vara på de pengar som öronmärkts för klimatsatsningar i EU:s återhämtningspaket efter coronapandemin.

Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, tycker att större fokus borde ligga på vad EU kan göra på hemmaplan än att bara matcha USA:s åtgärder.

– Energipriserna är ett större problem än IRA så att se till ha en tillförlitlig energiförsörjning borde vara av högsta prioritet. Exempelvis att det går snabbare att få tillstånd för att bygga nya anläggningar för energiproduktion, säger hon till Omni.

Från flera håll kommer varningar om att en handelskonflikt mellan EU och USA kan vänta om man inte lyckas nå en gemensam lösning i frågan. Om EU börjar pumpa på med nya subventioner riskerar det att leda till en kapplöpning mellan USA och EU, och även Kina.

– Det är varken bra för handeln eller för klimatet eftersom det inte är säkert att man alltid har de bästa och mest klimatsmarta lösningarna i sin egen region, säger Anna Stellinger.

Ett annat svar som skulle få förödande konsekvenser enligt Stellinger är om USA och EU inleder en handelskonflikt genom att införa tullar på varandras varor.

– Det ska vi inte ha i ett läge då vi har krig i Europa, inflation, energiproblem och ett utmanande Kina, säger hon.

Uppluckrade regler för statsstöd kan också leda till en betydande ekonomisk självskada, skriver EU-kommissionärerna Valdis Dombrovskis, Frans Timmermans och Margrethe Vestager i en debattartikel i Financial Times.

”En massiv ökning av subventioner i en union där länder inte har samma ekonomiska förutsättningar kommer bara öka risken för en fragmentering av den inre marknaden”, skriver de.

Sveriges liberala hållning till handel och starka transatlantiska band ser ut att bli hårt testade i och med USA:s klimatpaket, skriver Politico.

Under våren är Sverige ordförande i EU:s ministerråd och har satt både konkurrenskraft och den gröna omställningen högst upp på dagordningen.

Sverige sätter stort hopp till det faktum att USA ännu inte presenterat sina riktlinjer för hur den nya lagen ska tillämpas. Här finns nämligen utrymme att inkludera även europeiska företag i regelverket, så att de också omfattas av subventionerna.

Just därför anser finansminister Elisabeth Svantesson (M) att det är viktigt att EU har is i magen och försöker få till en dialog och gemensam lösning med USA.

– Vi måste vara försiktiga med att möta detta med enorma subventioner, det tror jag inte leder rätt, säger hon till Sveriges Radio.

Läs mer: