Krishantering i Norge – sex svar om Oljefondens pengar till Israel

I måndags avslöjade norska Aftenposten att den statliga Oljefonden 2023 köpte aktier i Bet Shemesh Engines Holdings, ett israeliskt företag som underhåller stridsflygplan. Konkret betyder det att norska pensionssparares pengar har medfinansierat flygbombningarna av civila i Gaza.

Men avslöjandena tog inte slut där. Dagen efter rapporterade flera tidningar att Oljefonden också har köpt in sig på ett israeliskt företag som tillverkar kameror till drönare som har använts för att släppa granater på civila. Detta enligt israeliska soldater som tidningen +972 har pratat med.

De två aktiebolagens värde har stigit mycket under krigets gång och uppgår nu till ett sammanlagt värde på ungefär 355 miljarder norska kronor, rapporterar den norska finanstidningen E24. Det finns alltså fog för att säga att Oljefonden inte bara har finansierat Israels krig, utan själv har tjänat pengar på det.

Oljefonden uppger för Aftenposten att företagen inte finns med på någon exklusionslista ännu. I klartext: det finns ingen plan på att sälja aktierna.

Oljefonden har varit tystlåten om sina investeringar och inte velat uppge när aktierna först köptes under 2023, om det var innan eller efter krigets utbrott.

Klart är att aktierna inte har sålts trots att Israel började bomba Gaza för snart två år sedan. Ändå uppgav statsminister Jonas Gahr Støre och Oljefondens vd den femte augusti att de inte kände till investeringarna sedan tidigare.

Detta menar historikern Pål Nygaard är en lögn. Han och 14 andra historiker tog sig under våren an att granska Oljefondens investeringar i israeliska företag. Rapporten skickade de in till det norska finansdepartementet redan den 30 juni.

– Det är oerhört besvikande att de låtsas att det är ny information när de har suttit med det här i över en månad, säger han till TV2.

Det ska sägas att varken Bet Shemesh Engines Holdings eller Next Vision Stabilized Systems, som tillverkar kamerorna, är rena vapenföretag. Samtidigt hänvisar Aftenposten till Next Vision Stabilized Systems kvartalsrapport som tydligt kopplar vinster till det pågående kriget.

Ja, Oljefonden får inte investera i företag om en ”oacceptabel risk” föreligger. Det kan vara kränkningar av mänskliga rättigheter eller krigsförbrytelser. Riktlinjerna är fastställda av Norges regering och ska ses över av fondens etikråd – som har sagt sitt i frågan.

– Det är ganska uppenbart att brott mot internationell rätt inträffar i Gaza och på Västbanken nu. Överträdelserna blir allvarligare och mer omfattande, sa Cecilie Hellestveit, jurist och medlem i Oljefondens etikråd till Aftenposten tidigare i veckan.

Jämförelsevis sålde Oljefonden sina innehav i Ryssland strax efter den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Då löd regeringens motivering att Kreml begår ”allvarliga brott mot internationell rätt”.

Norges hållning gentemot Israel har som många andra länder i väst skiljt sig från den till Ryssland. Samtidigt uttryckte Norges regering redan 2023 att Israels krigföring i Gaza stod i strid med internationell rätt.

Eftersom syftet med Oljefonden är att den ska tjäna norrmän både i samtid och framtid är dess portfölj ytterst de folkvaldas ansvar, det vill säga Stortingets. Finansdepartementet har fått mandatet att förvalta fonden.

Norges finansminister, Jens Stoltenberg, har också redan tagit på sig ansvaret. Efter ett krismöte med Oljefondschefen Nicolai Tangen och chefen för Norges centralbank Ida Wolden Bache, ställde han sig inför pressen på onsdagen.

– Jag ansvarar för att Oljefondens riktlinjer följs som avsett, sa den förre generaldirektören för Nato.

Stoltenberg har nu gett dem båda till senast den 20 augusti att noggrant utreda fondens innehav i israeliska företag.

Det är blott en månad kvar till Stortingsvalet. Gahr Støres rödgröna koalition leder i opinionen före det borgerliga blocket. Men övertaget hänger på en skör tråd. Enligt den senaste opinionsundersökningen skulle de rödgröna få 88 mandat mot 81 för de borgerliga partierna, rapporterar Reuters.

Dessutom går det trögt i den norska ekonomin som Stoltenberg ansvarar för. NHO, Näringslivets huvudorganisation i Norge, varnar för att landet halkar efter i konkurrenskraft, jämfört med Sverige och Danmark.

Samtidigt är Stoltenberg populär i sitt hemland efter tiden som generalsekreterare för Nato, och har uttryckt en önskan om att sitta kvar som finansminister.

Oljefondens vd Nicolai Tangen, som dagen efter Aftenpostens avslöjande släppte en bok om ledarskap. Eilif Guldvog Hartvedt skriver för Aftenposten att just tidpunkten är det enda som är sämre än själva boken.

I den berättar Tangen bland annat om hur han hamnade i konflikt med Elon Musk och fick kämpa för att få sitt förordnande som chef för Oljefonden förlängt.

”Jag fick sitta kvar”, skriver han i boken.

Om Tangen får sitta kvar även efter den här stormen återstår att se.

Stoltenberg har uttryckt sitt förtroende för honom. Samtidigt har Aftenposten kommit med ytterligare ett avslöjande om Oljefondens investeringar. Den här gången rör det sig om moderbolaget för ett israeliskt köpcentrum – byggt på ockuperad palestinsk mark.