”Kulflation” – hittepå eller värt att ta på allvar?

Kulflationen seglade upp som en förklaringsmodell i inflationsdiskussionerna i somras. Varför ger inte prishöjningstakten med sig? Jo, för att Svensson fortfarande drar på sig spenderbyxorna, går på konserter och flyger till solen – det var ungefär kontentan av konceptet.

”’Kulflation’ uppstår när konsumenter lägger pengar på nöjen trots bistra tider”, enligt Språktidningen.

Det faller lite grann in i samma kategori som de gamla sanningarna om godiskonsumtionen och läppstiftseffekten.

Den förstnämnda säger helt enkelt att vi köper mer godis i dystra tider.

Det andra, läppstiftseffekten, påstår att konsumenter köper dyrare men mindre produkter i lågkonjunktur – exempelvis att vi låter bli att köpa en ny bil när tiderna är tuffa, men för att inte bli helt utan känslan av vardagslyx köper vi ändå ett dyrt läppstift.

Snackset och läppstiftet kan väl dock anses vara mer tröstshopping – kulflation kopplas i princip helt till tjänstesektorn och framför allt till upplevelseindustrin.

Tidigare i höstas slog Bank of America fast att det är ”fullt ös i kulflationen”, och att människor drar in på exempelvis matutgifter för att i stället gå på konsert.

I fredags ramlade den amerikanska BNP-datan in för tredje kvartalet, som visade en tillväxt på 4,9 procent på årsbasis. Hälften av det kommer från kulflationen, om man får tro Bloomberg-ekonomen Eliza Winger.

– En febril aktivitet i sommarens efterfrågan på resor och underhållning växlade upp den reala BNP-tillväxten till ett ohållbart tempo, sa hon efter datasläppet.

Framför allt är det sångerskan Taylor Swifts konsertturné Eras Tour som, i kombination med Beyoncé och storfilmerna ”Barbie” och ”Oppenheimer”, pekas ut som bovar i dramat.

En del ekonomer – som de på Bank of America – tror att vi ser ett permanent skifte i efterfrågan bort från shopping och mot upplevelser.

Andra – som Bloombergs analytiker – menar att kulflationen beror på extremt ovanliga sammanträffanden, som tre år av pandemi och pandemirelaterade statliga tillskott som gjort konsumenterna tillfälligt konsertgalna. Det tyder i sin tur på att kulflationen ger med sig småningom, i takt med att pandemipengarna sinar, menar man.

För svensk del fick Beyoncé en släng av sleven tidigare i våras, när den svenska KPI:n kom in på hisnande 9,7 procent i maj. Enligt analytiker på Danske Bank härrörde en del av prisökningen från ”Beyoncé-effekten”, då priserna på hotellnätter och restauranger ökade i Stockholm i samband med superstjärnans turnéstart på Friends Arena i Solna.

Tolkningen med Beyoncé-effekten möttes av ett ”nja” från såväl statistikmakaren SCB som av Forbes och Wall Street Journal.

SCB:s Kamala Krishnan förklarade då i podden ”Marknaden” att prisökningen var bredare än bara i Stockholm, även om Danske Bank sannolikt hade rätt i att hotellnätterna blev dyrare för de som skulle boka där just då.

Enligt Handelsbankens prognoschef Johan Löf följde prisökningarna snarare ett historiskt mönster.

– Det är kanske lite olyckligt att hela den engelskspråkiga världen nu tror att den svenska inflationen berodde på Beyoncé, sa han då.

Forbes konstaterar att det hur som helst sannolikt inte var svenskarna som gick med på att betala de höga hotellpriserna, utan amerikaner och andra som flugit in för att se Queen B:s turnéstart.

Enligt ”lyckoprofessorn” Micael Dahlén vid Handelshögskolan i Stockholm är det dessutom lite av ett dominofenomen: åker vi till en annan stad – eller möjligen ett annat land – för att gå på konsert, vill vi kanske bo på ett bra hotell och gå på någon fin restaurang.

– Det skapar ringar på vattnet genom en guldkantseffekt, sa han till DN i somras.

Men oavsett om det är nöjesdrivet eller inte, är det helt sant att prisökningstakten i tjänstesektorn överlag varit hög. Att tjänsteinflationen har varit envis och vägrat komma ner har oroat en del experter under hösten. Flera riksbanksledamöter talade vid sommarens möte om huruvida den svaga kronan eldar på turismen, som i sin tur eldar på tjänstesektorn och bidrar till att hålla uppe inflationen i stort.