Landeborn: Storstilad start på rapportsäsongen
Hur stor vikt ska man fästa vid kvartalsrapporterna? Det undrar Danske Banks sparekonom Maria Landeborn i en gästkrönika. För en långsiktig fondsparare med bred exponering är rapporterna faktiskt ganska oviktiga. Vad som händer ett enskilt kvartal eller ens ett enskilt år spelar liten roll för den som sparar på 5, 10 eller 20 års sikt, skriver hon bland annat.
Inför rapportsäsongen har de omvända vinstvarningarna haglat tätt vilket gjort att förväntningarna ökat. Att bara nå upp till estimaten riskerar att inte räcka för kurslyft på rapportdagen, men man ska inte underskatta vilket stöd börsen kan få framåt av en stark rapportsäsong och höjda estimat.
Det är alltid spännande med rapportsäsong, och särskilt förstås i ett läge där osäkerheten varit så hög att många bolag inte ens lämnat prognoser de senaste två kvartalen. Som vanligt i en recession tenderar analytikerna att underskatta styrkan i återhämtningen, och så även denna gång. Eftersom både inbromsningen och återhämtningen från botten gått extremt snabbt, är skillnaden mellan estimat och verklighet större än vanligt.
Amerikanska bolag är som vanligt först ut och där har redan tio procent av storbolagen i S&P 500 släppt sina resultat. Så här långt har nio av tio bolag slagit förväntningarna när det gäller resultatet, och åtta av tio har dessutom rapporterat en högre omsättning än väntat. Med tanke på den djupa recession vi precis gått igenom är rapporterna förvånansvärt starka. Det finns flera anledningar till det. En anledning är att hela konjunkturförloppet inklusive bolagens respons har gått väldigt snabbt. Den initiala tvärniten fick företagen att dra åt alla kranar samtidigt för att ta höjd för det värsta. Utdelningar och återköpsprogram stoppades, investeringar sköts på framtiden, hyror förhandlades ner och personal permitterades. Det gör att när återhämtningen kommer redan efter några få månader, så lyfter marginalerna väldigt snabbt. Samtidigt hinner inte analytikerna riktigt med, vilket gör att estimaten är för låga.
Statliga stöd har givetvis också varit till hjälp, även om det ser väldigt olika ut för olika bolag. För svensk del har ett företag som Volvo till exempel fått stöd motsvarande 2,3 miljarder kronor under andra och tredje kvartalet, varav majoriteten i Sverige. Att ett företag som Volvo väljer att behålla pengarna har ifrågasatts, men man ska komma ihåg att möjligheten till permittering i våras räddade ett stort antal människor från varsel och arbetslöshet. I förlängningen gör det att vi kunde undvika en längre och djupare kris.
Med tanke på alla omvända vinstvarningar som kommit från bolag i vitt skilda branscher, har marknadens förväntningar höjts. Att ett bolag ”bara” prickar prognoserna riskerar att inte räcka för kurslyft på själva rapportdagen. Sett ur ett lite längre perspektiv är det dock goda nyheter att rapporterna visar på en snabb återhämtning, och estimaten lär skruvas upp den närmaste tiden. Fler bolag har också börjat lämna prognoser, om så bara för det fjärde och sista kvartalet. En kombination av höjda estimat och minskad osäkerhet är bra för riskaptiten, och kan ge stöd åt börsen framåt.
Hur stor vikt ska man då fästa vid kvartalsrapporterna? Givetvis är de intressanta, och som aktieägare är det alltid bra att följa med i hur det går för de bolag man äger aktier i. Men för en långsiktig fondsparare med bred exponering är rapporterna faktiskt ganska oviktiga. Vad som händer ett enskilt kvartal eller ens ett enskilt år spelar liten roll för den som sparar på 5, 10 eller 20 års sikt. Fokusera istället på att börsen över längre tidsperioder tenderar att fortsätta uppåt, trots kriser av vitt skilda slag.
Bakgrund ı Maria Landeborn
• Är senior strateg och sparekonom på Danske Bank.
• Har närmare 15 års erfarenhet av den finansiella sektorn. Har bland annat jobbat på Skandia och SBAB och varit chef för marknadsanalys på CMC Markets PLC.
• Skriver om börs och marknad varannan måndag.
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.