Lånekulturen frodas – men sparande problematiseras

Antalet ansökningar om skuldsanering slår rekord under årets första halva, enligt Kronofogden.

Särskilt tragiskt är att detta sorgliga rekord i hög utsträckning utgörs av unga, skriver Nordnets sparekonom Frida Bratt i en gästkrönika.

”Därför är det både märkligt och rentav världsfrånvänt att sparande problematiseras”, menar hon.

I förra veckan kom ett glädjande besked för landets alla sparare. Socialdemokraternas partistyrelse vill inte, åtminstone inte nu, gå vidare med ett ISK-tak. Därmed är sparformen fredad, för nu. Men att sparande överhuvudtaget problematiseras är faktiskt helt obegripligt.

Kronofogden flaggade nyligen för att antalet ansökningar om skuldsanering slår rekord under årets första halva. Det är inte samma sak som att antalet skuldsaneringar slår rekord, eftersom inte alla ansökningar godkänns, men det säger något om tiden vi lever i. Särskilt tragiskt är att detta sorgliga rekord främst i hög utsträckning utgörs av unga. Det vill säga unga människor som tidigt i livet fastnat i en så negativ spiral och blivit så skuldsatt att han eller hon inte kommer kunna betala av sina skulder inom rimlig tid.

Anledningarna till skuldsättningen skiljer sig något åt mellan kvinnor och män. För kvinnors del har skuldsättningen oftare orsak i sjukdom, låg inkomst eller dödsfall i familjen, enligt Kronofogden. För män ser det annorlunda ut. Här är anledningarna oftare missbruk, fordon, spel med mera, uppger myndigheten.

Visst pratar vi om skuldsättningen i samhället. Riksbankschefen Stefan Ingves upprepar outtröttligt budskapet om hushållens skulder. Men dels handlar det oftast om skulder med en bostad som säkerhet, dels är perspektivet främst makroekonomiskt.

Statistiken från Kronofogden innehåller något annat. Här öppnas dörrarna till hur den privatekonomiska vardagen också kan se ut. Anledningarna till att vi har hamnat här är förstås flera, där en är att ett konsumtionslån i dag bara är en knapptryckning bort.

Men det handlar också om en kultur- och attitydsförändring. Känslan är att många i dag ser det helt oproblematiskt att låna för att konsumera, något man bara gör, utan vidare eftertanke. Varför spara ihop för att kunna köpa något, när det kan köpas direkt?

Med denna problematik som bakgrund är det både märkligt och rentav världsfrånvänt att sparande problematiseras. Socialdemokraterna, däribland blivande statsminister Magdalena Andersson, vill höja skatten på kapital. Oklart hur, partistyrelsen vill som sagt inte gå vidare med förslaget på ett tak på ISK, men onekligen har man skapat en oro och sänt signaler att sparande inte är viktigt och inte bör uppmuntras.

Men inte bara det. Under det senaste året har jag otaliga gånger fått förklara att det faktiskt inte är av ondo att unga människor i högre utsträckning har börjat intressera sig för sparande och investeringar.

”Ungas ökade intresse för börsen” har stötts och blötts. I en Aktuellt-sändning i våras kände jag mig nödgad att mitt i allt problematiserande om detta fenomen, mer eller mindre kraftfullt påminna övriga i studion och tittare om det i grunden positiva i att unga är intresserade av att spara och investera. Inte ens organisationen Aktiespararna tycktes sätta denna tanke i främsta rummet, åtminstone inte vid det tillfället.

Det handlar alltså inte om att unga börjat röka mer, eller dricka mer alkohol, eller börjat spelmissbruka. Det handlar om unga människor som tycker att det här med sparande och investeringar verkar kul. Ibland finns absolut ett högt risktagande, men ofta handlar det i dessa unga människors fall om relativt små belopp. Man testar, ser hur det går, kanske bränner sig, lär sig mer, låter sig inspireras, hittar sin strategi. Förhoppningsvis mynnar det nya sparintresset ut i en genomtänkt strategi, med både riskspridning och långsiktighet som viktiga ingredienser. Inte för alla, men för många.

Så, med Kronofogdens statistik i färskt minne, så kan vi väl enas om att det är positivt när unga börjar intressera sig för och kanske rentav börjat ta ansvar för sin egen ekonomi?

Bakgrund | Frida Bratt
• Är sparekonom på nätbanken Nordnet.
• Började som journalist och har bland annat arbetat på Expressen och Svenska Dagbladet.
• Skriver om privatekonomi varannan måndag.

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.