Nyman: Valutaintervention är inte kronans räddning

Desperata röster höjs om att Riksbanken ska gå in och stödköpa kronor för att stoppa valutaförsvagningen. Men det är av flera skäl inte rätt väg att gå, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en gästkrönika.

Den nytillträdde riksbankschefen Erik Thedéen kunde se kronan stärkas i samband med årets första penningpolitiska möte, då Riksbanken betonade kronans roll i inflationsbekämpningen. Efter den initiala förstärkningen har dock kronan åter tappat mark och är nu nära de svagaste nivåerna för året mot euron.

Med viss desperation höjs nu röster för att Riksbanken ska intervenera, det vill säga gå in och stödköpa kronor för att stoppa försvagningen. Valutaintervention är dock inte lösningen för vare sig kronan eller Riksbanken. Och jag anser inte att det är rätt väg att gå.

En intervention för att stärka kronan kräver att Riksbanken köper svenska kronor för den utländska valuta man har i valutareserven. Valutareserven är stor men inte oändlig. Den finns där för att Riksbanken ska kunna förse det finansiella systemet med likviditet i en kris.

Vid årsskiftet hade valutareserven ett marknadsvärde på 482 miljarder kronor, ungefär 100 miljarder i euro och runt 300 miljarder i dollar. Valutareserven har alltså ett annat syfte än att försvara kronan.

Det är extra viktigt i nuläget att det finns en beredskap att förse banker med likviditet om det skulle behövas. Detta för att motverka en eventuell finanskris med kreditåtstramning och potentiellt mycket negativ utveckling för svensk ekonomi och svenska jobb.

Det går inte att säga hur stora interventioner som skulle krävas för att stärka kronan, men litteraturen pekar på att det kan krävas både stora och långvariga åtgärder för att en effekt ska bli varaktig (om det ens är möjligt).

Risken att aktörer på den finansiella marknaden börjar spekulera mot Riksbanken är inte obetydlig, inte minst eftersom det finns en gräns för hur långt Riksbanken skulle vara beredd att gå. Riksbanken genomförde valutainterventioner med syftet att motverka en snabb försvagning sommaren 2001, och enligt deras egna utvärdering fanns ingen entydig bild av om åtgärden var lyckad eller inte. 

Det är inte bara den svenska kronan som försvagats mot dollarn den senaste tiden. Samma öde har drabbat flera mindre valutor. Den svenska kronan har dessutom sällskap av den norska i att även försvagas mot euron.

Vår bedömning är att det senaste årets kronförsvagning har flera orsaker, där oro för både konjunkturen och finansmarknaden spelar in. Dessutom spelar ränteskillnader mellan Sverige och USA samt euroområdet in. Till det kan läggas en osäkerhet kring den svenska fastighetsmarknaden, både den privata och kommersiella. En valutaintervention skulle inte ändra på något av detta. 

Bakgrund | Christina Nyman
• Chefsekonom och chef för global makroanalys på Handelsbanken
• Var tidigare prognoschef och blev senare chefsekonom
• Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken
• Skriver brett om makrofrågor en gång per månad

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.