Omtalade ”aldrig”-citatet som beskriver tyska ekonomin

Mellan 2017 och 2025 har Tysklands ekonomi växt med blott 1,3 procent. Motsvarande siffra i Sverige har legat på 15 procent.

Att landet befinner sig i en långvarig kris manifesteras av att stora industrikoncerner stänger fabriker. Landets största företag, Volkswagen, har tidigare varit en garant för stabilitet. Nu är problemen ett faktum även där.

– När man som medarbetare i Volkswagen förr gick till banken för att ta lån, var det aldrig något problem hos bankerna. Nu är det inte så längre, säger Luigi Catapano, anställd hos biltillverkaren sedan 25 år och ledamot i industrifacket IG Metalls lokala styrelse till NDR Story.

En ljuspunkt är att arbetslösheten fortfarande är relativt låg. Men få andra mått pekar åt rätt håll och investeringsviljan i tysk ekonomi har sjunkit kraftigt.

Svaren på vad som lamslår den tyska ekonomin varierar givetvis beroende på personliga intressen och politisk hemvist. Thorsten Alsleben, lobbyist för arbetsgivare inom industrin, pekar ut byråkratin och skatterna som hinder för investeringar. Facket IG Metall pekar å sin sida på eftersatta investeringar och en missad modernisering av industrin.

En förklaring kan dock de flesta ställa sig bakom: Tysklands framgångsmodell har stött på problem. Die Welts biträdande chefredaktör Robin Alexander beskriver strategin med en slags triangellogik: Billig energi genom gasimporter från Ryssland, säkerhet betald av USA, och exportöverskott av tunga industriprodukter till Kina.

Alla dessa tre pelare har bitvis fallit bort de senare åren.

Under vintern fick ett citat med ordet ”aldrig” stor uppmärksamhet i tysk media. Uttalandet kom från Marcel Fratzscher, chef för DIW, ett tungt ekonomiinstitut i Tyskland.

I intervjun med nyhetsbyrån RND säger Fratzscher att den tyska ekonomin ”på grund av demografin” aldrig kommer att återfå sin gamla styrka.

– Vi saknar helt enkelt arbetskraften, för att nå tidigare tillväxtnivåer.

Med ”demografi” syftar Fratzscher på en pågående debatt om Tysklands åldrande befolkning. Födelsetalen är låga medan andelen i pensionsålder ökar år för år, samtidigt har lägre invandring politisk prioritet. Resultatet blir färre i arbetsför ålder och, befarar många i Tyskland, lägre produktivitet.

Utomstående aktörer delar den mörka bilden. Internationella valutafonden, IMF, uppskattar att Tysklands tillväxt till 2070 kommer att ligga på 0,7 procent per år.

Samtidigt är Tyskland nu tvungen att öka sina statsutgifter för försvaret när USA inte längre står för säkerhetsnotan. Kan landet inte räkna med tillväxt måste hålet i statsbudgeten fyllas på andra sätt, menar Fratzscher. DIW-chefen säger till RND att han inte ser någon annan lösning än att dels skrota subventioner, som för diesel – och höja skatten.

Kort efter att den nuvarande regeringen, bestående av socialdemokrater och kristdemokrater, tillträdde lanserade koalitionen ett 500 miljarder tungt infrastrukturpaket. Detta hyllar i alla fall Fratzscher. Även regeringens jobb med att reducera byråkrati.

Problemet är att partierna i slutändan har olika ekonomiska ideologier. Förbundskansler Friedrich Merz och hans kristdemokrater vill inte ha skattehöjningar, medan socialdemokraterna inte vill skära ner i välfärdsstaten. Politiken stannar därför ofta vid lågt hängande frukter som att höja matmomsen från 19 till 21 procent.

Samtidigt blottade en pensionsreform, för att få bukt med demografiutmaningen, stora slitningar mellan partierna och har skapat frostigare stämning mellan ministrarna.

En undersökning från opinionsföretaget Insa visar att den nuvarande regeringen till och med har ännu lägre popularitetssiffror än den förra regeringen.

– Regeringen har inte direkt bidragit till att skapa en nytändning, säger den tyska ekonomen Jan Kurth till ZDF.