Räntesänkning i juni trots ”radical uncertainty” – AI och experter synar protokoll

I AI-analysen av protokollen från det senaste årets räntemöten framträder en bild av en direktion som gått från avvaktande, via försiktigt optimistisk till att nu återigen vara vaksam.

I maj i fjol låg styrräntan på 3,5 procent och det tog till augusti innan inflationsdatan övertygade Riksbanken tillräckligt för att direktionen skulle våga börja lätta på bromsen.

Sedan dess har inflationen kommit ner närmare målet – även om den inte riktigt har stabiliserats där än – Donald Trump har åter blivit president i USA och skakat om världsmarknaden med sina aggressiva tullar.

En sak som däremot verkar vara ett glädjeämne för Riksbanken är den stärkta svenska kronan.

– Det är gynnsamt ur en inflationssynvinkel. Vill man få ner inflationen så vill man gärna att kronan ska gå starkare, säger Lannebo Fonders förvaltare Therese Persson till Omni Ekonomi.

Även SEB:s makroekonom Amanda Sundström har noterat en viss lättnad i protokollet.

– Jag får helt klart intrycket att direktionen känner sig ganska nöjd med att kronan har stärkts och att de välkomnar inflationsdämpningen det bidrar till.

Osäkerheten har dock tagit rejäl fart senaste månaderna, framför allt till följd av Trumps tullar. Det har gjort att Riksbanken i princip famlar i blindo, konstaterade vice riksbankschef Anna Seim enligt det senaste mötesprotokollet.

Det är alltid svårt att agera på prognoser, framhöll hon och fortsatte:

”Men det är onekligen ännu svårare när världen karaktäriseras av vad som kallats ”radical uncertainty” – ett tillstånd där det knappast är meningsfullt att försöka kvantifiera osäkerhet, där samband blir instabila och ekonomiska strukturer kan förändras i grunden.”

Mycket av det som diskuterades i direktionsrummet var sådant som riksbankschefen Erik Thedéen sedan talade om i samband med förra veckans räntebesked.

Men både Amanda Sundström och Therese Persson reagerade på att ledamoten Per Jansson lät lite mer neutral än väntat. Han stöttade beslutet att låta styrräntan ligga kvar på 2,25 procent, men påpekade att inflationsökningen i början av året är av tillfällig karaktär.

– Min förväntning var nog att Jansson skulle uttrycka lite mer oro. Det var lite överraskande att han ändå lät så pass lugn på den fronten, säger Therese Persson.

– Han låter ganska bekväm med situationen just nu och att hålla räntan där den ligger just nu, givet riskerna. Han tycker att det är en välavvägd politik. Vi trodde nog att Per Jansson skulle luta lite mer åt det mjukare hållet, säger Amanda Sundström.

De ”mjukare” – duvorna – visar sig enligt protokollet vara Anna Breman och Aino Bunge. Framför allt Bunge verkar fokusera på tillväxtriskerna.

– Jag tolkar det som att hon vill att man ska agera ganska snabbt för att stötta ekonomin lite ytterligare, säger hon till Omni Ekonomi.

Enligt Therese Persson kan direktionen delas in i tre lag: Aino Bunge och Anna Breman är ”mjuka”, Per Jansson och Anna Seim neutrala och Erik Thedéen mer hökaktig. Frågan är nu vem som lyckas locka över Jansson eller Seim till sitt lag.

Marknaden prisar i skrivande stund in en sänkning till. Det tror även Therese Persson och Amanda Sundström – frågan är bara när det sker.

Therese Persson tror att räntan sänks med 25 punkter i juni eller augusti.

– Egentligen tycker jag inte att det finns några skäl att inte leverera det här redan i juni. Varför ska man vänta om konjunkturen faktiskt kan behöva det?

Det som skulle kunna hindra en nedjustering med 25 punkter i juni är att direktionen kanske inte anser sig hinna få ett tillräckligt stort dataunderlag tills dess.

– De själva säger att enskilda datautfall inte ska påverka, men jag tror att de här utfallen blir otroligt viktiga för tajmingen, säger hon.

Amanda Sundström på SEB räknar också med en sänkning i juni, även om det naturligtvis inte är skrivet i sten. Men utifrån den svaga ekonomiska utvecklingen och osäkerheten som grumlar utsikterna ytterligare, finns det skäl att sänka nu, menar hon.

– Vill man hjälpa konjunkturen är det rimligt att agera i närtid snarare än längre fram i tiden.