”Recessionsnaglar” och kalsongdipp – vad säger det om tillståndet i ekonomin?

Kalsongförsäljningen kan förutsäga hur den nationella ekonomin mår i stort. Det anser i alla fall den forne Federal Reserve-chefen Alan Greenspan. Enligt Greenspans spaning är kalsongerna en mans mest privata klädesplagg, som sällan beskådas av andra människor. Få vet generellt om kalsongerna du har på dig är gamla eller nyinköpta.

Försäljningen av kalsonger är i allmänhet stabil. Men när den bromsar in tolkar Greenspan det som att kalsongbärarna skjuter upp inköpen av nya underkläder – just eftersom de inte syns.

Greenspan utvecklade till och med ett ”kalsongindex” – Men’s Underwear Index – baserat på teorin.

Indexets validitet har testats i olika omgångar genom åren och har många gånger faktiskt visat sig stämma. Under 2008–2009 minskade exempelvis kalsongförsäljningen rejält, varpå recessionen efter finanskrisen snart bredde ut sig över världen. Det anses enligt konsultfirman Glenmont Consulting vara en av de gånger indexet varit bland de mest träffsäkra.

Så hur ser det ut i dagsläget? Underklädesjätten Calvin Kleins omsättning minskade med 5 procent i fjärde kvartalet. Vd:n Zac Coughlin förklarade med ”en tuffare makroekonomisk miljö än väntat”, skriver Fortune.

När tiderna blir tuffa är budgeten för skönhet och utseende ofta det första som trimmas ner. Det syns inte minst på stiltrender inom naglar och frisyrer, enligt sociala medier-användare.

Enligt diverse bedömare i branschen märks dessa dagar en ökning i antalet klienter som väljer att gå så nära sin naturliga hårfärg som möjligt för att minska antalet besök till frisören.

Samma sak med nagelmodet. Där vi tidigare såg långa, spetsiga, kristallprydda akrylnaglar, noggrant skulpterade på nagelsalongen, ser vi nu snarare storpack lösnaglar som beställs hem från nätet. Eller helt enkelt kortklippta naglar med sobra nagellack, om ens något lack alls. ”Recessionsnaglar”, som det har kommit att kallas på sina håll.

Alla tror dock inte på parallellen mellan korta naglar och ekonomisk recession. Ekonomen Christopher Clarke konstaterar för Huffington Post att det visserligen inte är en orimlig korrelation, men att skönhetstrender överlag är otydliga recessionsindikatorer. Trender beror mer på hur människors syn på estetik utvecklas än något annat.

Det faktum att människor gärna vill se ett samband är däremot inte särskilt konstigt, menar han.

– När vi känner oro över alla förändringar i ekonomin, behöver vi ta till ett narrativ som hjälper oss att rama in dem, som hjälper oss att förstå vad vi går igenom.

Allt fler svenskar hamnar hos Kronofogden för obetalda fakturor för mat beställd via matleveranstjänster som Foodora och Wolt, rapporterade Sveriges Radios Ekot i mitten av april.

Kronofogdens privatekonomiske talesperson Davor Vuleta beskrev utvecklingen som oroande.

– Vi vet ju att man prioriterar hyra, el och mat. Och att matärendena skickas till Kronofogden – då har det troligtvis gått så långt att man inte klarar av att betala sina andra ekonomiska åtaganden, sa han till radion då.

Även den konsumtionsdrivna amerikanska ekonomin har sett en ökning av andelen konsumenter som köper livsmedel och andra dagligvaror på avbetalning.

Enligt en färsk undersökning från låneplattformen Lending Tree använder drygt en fjärdedel av amerikanerna avbetalningstjänster från fintechbolag som svenska Klarna och rivalerna Affirm och Paypal när de ska handla mat. Det är en ökning med 14 procent från i fjol, enligt CBS News.

Enligt Wall Street Journals Hannah Erin Lang kan den här ökningen vara direkt kopplad till de senaste årens levnadskostnadskris till följd av en galopperande inflationstakt.

– Inflationen må ha kommit ner ordentligt den senaste tiden, men vi har fortfarande höga hyror, högre priser för restaurangbesök och andra typer av varor och tjänster. Jag tror att det är svårt för vanligt folk att navigera, säger hon i Vox-podden ”Today, Explained”.

En teori som florerar är att konsumenter väljer bort normalstora flaskor alkohol till förmån för de miniatyrflaskor som brukar återfinnas på flygplan och i hotellens minibar.

Brown-Forman, bolaget bakom Jack Daniels och Herradura, har sett det ske. Under en rapportpresentation tidigare i år uppgav vd:n Lawson Whiting att småflaskorna går åt i högre utsträckning nu.

– Det beror på den cykliska inflationen och konsumenter som måste dra åt svångremmen, sa han i samma veva enligt Wall Street Journal.

Spaningen om att kjolarna blir längre ju dystrare ekonomin är har funnits sedan första världskriget. Sociala medier-användare har nu hittat en twist på den indikatorn: människor är mer propert klädda till vardags.

En del förklarar det med att gemene man nu inte har råd att ha flera olika typer av outfits i garderoben. Därför blir det samma kläder både på jobbet och privat.

”Sekunden folk börjar dra på sig en blazer och skjorta till vardags – då är det över”, som en användare på Tiktok slår fast.

En annan teori är att människor känner sig mindre säkra på att få behålla jobbet, varför de känner en press att visa upp sin professionella sida i allt fler sammanhang.

Det kanske inte är den mest klockrena indikatorn, men det säger ändå något, menar dataanalytikern Madé Lapuerta som driver Instagramkontot Data But Make It Fashion.

Under våren har faktiskt gammalt ”recessionsmode” åter blivit populärt, noterar hon. Försäljningen av långa kjolar fyrdubblades under en och samma vecka i slutet av mars, medan kläder i business casual-stil ökade med närmare 40 procent under samma period.

– Mode är tätt sammanlänkat till hur människor känner sig, säger hon till Wall Street Journal.