Så hamnade ISK i valstriden – nya ränteläget påverkar skatten

Nyligen föreslog Centerpartiet att de första 300 000 kronorna på ISK ska vara skattefria. Centerpartiets utspel innebar att partiet anslöt sig till Liberalernas förslag från i våras. Då föreslog Liberalerna också en sänkning av den skatt som ska appliceras på allt över 300 000 kronor.

Men ISK-frågan seglade upp i politiken långt innan det. En rejäl debatt blossade upp när en socialdemokratisk arbetsgrupp, ledd av bland andra Magdalena Andersson – som då var finansminister – föreslog ett tak för besparingar i ISK. Skälet var att skatten blivit mycket mer gynnsam än vad det från början var tänkt.

Arbetsgruppens förslag och kritiken mot det fick fler partier att engagera sig i frågan. När skatten nu dessutom väntas öka utan politisk inblandning – på grund av det nya ränteläget som uppstod i våras – fick debatten nytt liv och blev en het fråga i valrörelsen.

Enligt Andersson var syftet med arbetsgruppen förslag aldrig att nå vanliga småsparare med strängare regler. I stället skulle de med stora besparingar, över 3 miljoner kronor, betala högre skatt än ISK-nivån som legat under en halv procent, att jämföra med 30 procent för kapitalinkomster på en aktiedepå. Men några skarpa förslag kom inte, varken för småsparare eller storsparare.

I valrörelsen är partiets linje en oförändrad skatt.

Moderaterna och Sverigedemokraterna vill sänka skatten på ISK genom att rulla tillbaka den skattehöjning som den dåvarande S-MP-regeringen genomförde 2018. Något förenklat höjdes skatten då en fjärdedels procent.

Moderaterna vill också att skatten, som rör sig med statslåneräntan, ska kunna bli hur låg som helst, vilket ett minimigolv i dag förhindrar. Det golvet vill även Centerpartiet ta bort.

Vänsterpartiet vill i stället se ett tak på sparandet, vid 2 miljoner kronor, så att kapital över den summan beskattas med 30 procent som vanliga kapitalinkomster.

Miljöpartiet och Kristdemokraterna har inga skarpa förslag kring förändringar av ISK-skatten, men KD säger sig vara öppna för sänkningar.

Skatten på ditt ISK-konto beräknas utifrån kapitalunderlaget i kontot, som är ett genomsnittligt värde på kontot under året. Snittet baseras på värdet i början av varje kvartal och insättningar och överföringar.

Utifrån ditt snitt beräknas en schablonintäkt som baseras på statslåneräntan den 30 november föregående år plus en procentenhet. Men den kan i sin nuvarande form aldrig bli lägre än 1,25 procent. Den 30 november 2021 var statslåneräntan 0,23 procent.

På schablonintäkten betalar du 30 procent skatt. Det innebär att skatten blir 0,375 procent av värdet på dina tillgångar. Men när statslåneräntan går upp, så följer ISK-skatten med. Och med den senaste tidens räntehöjningar har statslåneräntan som skatten baseras på mer än sexfaldigats, från 0,23 till 1,52 procent.

Om statslåneräntan stannar på den nivån kommer skatten som hushållen betalar varje år på sitt ISK-sparande gå från 0,38 procent i dag till 0,76 procent nästa år.

Med schablonbeskattning, som gäller för ISK-kontot, skattar du på innehavet även när du inte gör vinst. På en aktiedepå skattar du bara på vinsten och kan också kvitta förlusten i deklarationen. Men samtidigt är skatten på aktiedepån 30 procent, mot inte ens 1 procent på ISK.

Enkelt uttryckt är det en extra förlust att ha aktier och fonder på ett ISK-konto när dina placeringar tappar i värde, samtidigt som det är fördelaktigt när börsen går upp.

Men skillnaden är att vinsten från en aktiedepå bara beskattas vid försäljningen, medan ISK-kontot beskattas årligen. Så för exempelvis den som tänkt sig ha ett innehav mycket länge, som kanske köper aktier till sina barn, kan det finnas en poäng i att låta dem ligga på en aktiedepå, eftersom de då kan ligga många år utan att beskattas alls.

En fördel med ISK-konto är att det är förskrivet i deklarationen, så för den som inte vill tänka så mycket på sina innehav är ISK en enkel sparform.