Så sätter kriget marknaderna i gungning – skildrat i sex grafer

Det amerikanska storbolagsindexet S&P 500 har successivt förlorat mark sedan attackerna mot Iran inleddes. Till en början var marknadsreaktionerna beskedliga, men efterhand har nedgången tilltagit i styrka. Det tog bara ett par dagar innan börsens små plus sedan årsskiftet hade förbytts mot minus. Vid inledningen av krigets fjärde vecka står indexet på den lägsta nivån sedan början av september.

Donald Trump ser börsen som kvitto på framgång. Så brukar det låta när han blickar tillbaka på sin förra mandatperiod. Det är därför högst troligt att han håller ett vaksamt öga på S&P 500, efter varje nytt beslut rörande militära insatser.

Volatilitetsindexet Vix steg snabbt till årshögsta, och skvallrar om oro på en klart högre nivå än vid techfrossan som skakade börsen förra månaden. Som mest har det varit uppe och nosat på 30-strecket. Det är den högsta noteringen sedan april förra året, men långtifrån toppnivån 80 från samma månad i samband med Trumps tullbesked.

Vix, som också kallas skräckindex, speglar osäkerheten på marknaden. Det tar tempen på hur volatil USA–börsen är och förväntas vara de kommande veckorna, baserat på optionshandeln på S&P 500-indexet.

Brentoljan steg över 100 dollar per fat för första gången sedan i augusti 2022. Det skedde under andra krigsveckan och priset har pendlat runt den nivån sedan dess. Ungefär samtidigt noterades en blixtrusning i WTI-oljan på närmare 30 procent. Det var det största prislyftet under en enskild dag sedan 1988, noterar CNBC med hänvisning till data från LSEG.

Bakgrunden är Irans stängning av Hormuzsundet, där runt en femtedel av världens olja passerar. Det har tvingat Opecs största producenter att dra ner produktionen.

Gaspriserna tokrusade med över 80 procent inom loppet av några dagar efter krigsutbrottet. Detta efter att Qatar, som står för 20 procent av gasutbudet, stoppat produktionen efter iranska attacker. Samtidigt innebär det strypta flödet genom Hormuz en flaskhals, eftersom närmare en femtedel av den globala handeln för naturgas passerar sundet, enligt Internationella energirådet IEA.

Under krigets tredje vecka sände dubbla attacker chockvågor på marknaden. Först bombade Israel det iranska gasfältet South Pars, som ingår i världens största fossilgasfält. Sedan träffade iranska robotar gasanläggningen Ras Laffan utanför Doha.

Guldpriset föll under 4 500 dollar per uns i fredags. Det innebar ett tungt fall från stängningen på drygt 5 000 dollar fredagen dessförinnan och den största veckonedgången sedan 1983, noterar Bloomberg.

Ädelmetallen har backat varje vecka sedan USA:s och Israels blixtanfall mot Iran. Därmed är hela årets uppgång utraderad.

Guldet brukar vara en populär tillflyktsort i orostider, men har vid denna kris inte gjort skäl för sitt rykte som säker hamn. Det har att göra med att rusningen i energipriser spär på rädslan för inflationen. Som en följd tvingas centralbanker lägga om kursen, och förväntningar om högre ränta gör räntebärande papper mer attraktiva på guldets bekostnad. Därtill pekas dollarns förstärkning och vinsthemtagningar ut som bidragande orsaker till prisfallet.

Bitcoin har klarat sig bättre än många andra tillgångsslag under turbulensen. Kursen befinner sig högre än vad den gjorde för en månad sedan. Som mest har bitcoin-priset varit uppe på drygt 75 000 dollar under perioden. Nedgångsdagar har varit lätträknade och begränsade, vilket vissa tar som intäkt för kryptovalutans starkare ställning på finansmarknaden.

– Kanske har investerare börjat betrakta krypto som en säker hamn, säger Alex Kuptsikevich Kuptsikevich, chefsanalytiker på mäklarhuset Fx Pro, till Bloomberg.