”Semmelindex speglar svensk ekonomi”

Semlan är mer än en säsongsbulle. När hushåll jämför kilopris på mandelmassa och tar färre ”för säkerhets skull” syns pressad köpkraft. Inflationen faller, men vardagen är dyr. Sverige huttrar i ett ekonomiskt mellanläge, skriver entreprenören och makroekonomen Karin O’Connor i en gästkrönika.

Det är något särskilt med februarikylan. Den som kryper innanför halsduken, gör stegen kortare och får oss att längta efter vårsolen långt innan kalendern tillåter det.

Just nu känns det som om samma köldknäpp dragit in över ekonomin.

Svenska hushåll har gått igenom ett historiskt reallönetapp. Under två år i rad har realinkomsterna fallit, något vi knappt sett sedan 90-talskrisen. Samtidigt har bolåneräntorna mer än tredubblats sedan 2021. För ett hushåll med tre miljoner i rörligt bolån handlar det om tiotusentals kronor mer per år. Det sätter sina spår.

Konsumtionen har varit svag, detaljhandelns volymer har backat och konkurserna ligger kvar på historiskt höga nivåer. Sparandet är fortfarande förhöjt, ett klassiskt tecken på osäkerhet. Vi konsumerar, men mer sällan. Mer försiktigt.

Samtidigt börjar inflationen ge med sig. KPIF ligger under prognosen. Ändå känns vardagen dyr. Matpriserna är mer än 20 procent högre än för tre år sedan och boendekostnaderna har bitit sig fast. Elpriset rusar och rasar samtidigt, ibland samma dag. Vi befinner oss i ett kylslaget mellanläge.

BNP-tillväxten har varit nära nollstrecket under flera kvartal. Byggsektorn är nedpressad. Industrin bromsar. Arbetslösheten är högre än för två år sedan, även om arbetsmarknaden verkar ljusna. Det är inte en ekonomi i fritt fall. Men, det är inte heller en ekonomi som går för fullt.

Och, här går bedömningarna isär.

Swedbank räknar med att svensk ekonomi växer med 2,6 procent i år och 2,2 procent 2027. De pekar på att hushållens köpkraft ökar med nära 3 procent och att konsumtionen tar fart, även om sparandet ligger kvar på historiskt höga nivåer.

Arbetslösheten väntas sjunka till 7,8 procent först mot slutet av 2027.

Optimistiskt. Men, alldeles för långsamt.

Samtidigt säger Riksbanken att återhämtningen är i gång, att inflationen väntas sjunka i år och att styrräntan ligger kvar på 1,75 procent “en tid framöver”. Budskapet är försiktigt positivt, men riskerna finns kvar i systemet. Parallellt har Sveriges regering börjat trycka på gasen via finanspolitiken. Skattesänkningar, tillfälligt sänkt matmoms och ökade offentliga investeringar, särskilt i försvar och infrastruktur, ska ge draghjälp åt ekonomin. Det handlar om stimulanser på tiotals miljarder kronor i år.

Det är visserligen rätt medicin i en lågkonjunktur. Men, finanspolitik tar tid att slå igenom, och fungerar bäst när penningpolitiken inte bromsar samtidigt. När staten stimulerar medan räntan hålls stram riskerar effekterna att delvis ta ut varandra. Regeringen gasar. Riksbanken bromsar. Det är ingen optimal kombination när ekonomin redan går på tomgång.

Och, därför finns det utrymme för ytterligare en räntesänkning den 19 mars. Inte för att elda på ekonomin. Inte för att skapa en ny bostadsboom. Utan för att undvika att den iskalla lågkonjunkturen biter sig fast i onödan. Risken just nu är inte överhettning. Risken är stagnation. Uppgivenhet.

Och, så var det semlorna.

Fettisdagen passerade i veckan. Låt oss kalla det Semmelindex. När hushåll börjar jämföra kilopris på mandelmassa, när man tar två i stället för fyra “för säkerhets skull”.

Då vet man att köpkraften är pressad.

Makroekonomi är i grunden summan av miljoner sådana beslut. En utebliven lunch. En uppskjuten renovering. En investering som inte blir av. En anställning som skjuts på framtiden.

Just nu huttrar ekonomin. Inte för att den är trasig, utan för att den står i ett kallt mellanläge. Prognoserna ljusnar, men förtroendet är inte tillbaka. Och, förtroende är vårens motsvarighet i ekonomin. Så, medan vi skrapar bilrutorna ännu en morgon kan det vara värt att påminna sig: vintern är sällan permanent. Frågan är bara om penningpolitiken vågar ana töväder redan nu.

Under tiden? Ta en semla. Våren kommer.