Stockholm i ledning efter rivstart – experter korar Nordens vinnare och förlorare

Köpenhamnsbörsen har haft ett kämpigt år, med det breda OMXCPI på minus 12 procent. Det nya året har dock börjat något bättre, konstaterar Danske Banks investeringsstrateg Lars Skovgaard Andersen. Sedan årsskiftet är det breda indexet upp drygt 3 procent, medan indexet för de 25 mest omsatta aktierna har lyft 5 procent.

Söker man interna orsaker kan vändningen – och den tidigare utförslöpan – grovt hugget härledas till en och samma sektor: läkemedel. I Köpenhamn dominerar nämligen fetmabjässen Novo Nordisk, vars aktie har brädats av index de senaste månaderna. Slutet av 2024 bjöd på en ordentlig nedtur för Novo, och under en särskilt kämpig dag rasade kursen lite drygt 20 procent på ett bräde efter en studiemiss.

– Läkemedels- och hälsovårdssektorn har tagit lite väl mycket stryk, säger han till Omni Ekonomi.

Sedan Donald Trump intog Vita huset för andra gången har det globala kapitalet gjort helt om och börjat flyta bort från USA, mot europeiska tillgångar. Än har det kapitalet inte riktigt tagit sig till Danmark, men hoppet lever, menar Lars Skovgaard Andersen. En titt på volymbalansen gör gällande att köparna fått lite mer råg i ryggen den senaste veckan, efter ett omväxlande tryck från köpare och säljare sedan årsskiftet.

– Vi har redan börjat se kapital som flyttas från amerikanska tillväxtaktier till Europa och det kommer att behövas mer balans. Jag tror det kan vara ett stöd för danska aktier när vi börjar se en större aptit för den defensiva läkemedelssektorn.

Ett annat danskt sorgebarn den senaste tiden är vindturbintillverkaren Vestas, som med god marginal presterat sämst av aktierna i OMXC25-indexet, sett över ett år. I samma sektor finns vindenergiproducenten Ørsted, som också ligger på kännbara minus jämfört med för ett år sedan.

– Grön energi har varit mindre populärt senaste tiden. Vi har några fantastiska stora industribolag också, men de har inte lyckats överskugga den negativa utvecklingen hos de andra stora namnen. Vi önskar att vi hade haft samma indexkomponenter som Sverige!

I nuläget resulterar analysen av den danska börsen inte i något självklart köpläge, även om det börjar bli billigt, konstaterar han.

– Jag tror inte att vi kommer att börja överprestera än, men jag tror ändå att det värsta ligger bakom oss, säger han.

Ett stabilt högt oljepris har stöttat upp energidominerade Oslobörsen under början av året, men sedan dess har priset fallit tillbaka en aning – något som också avspeglas i kurserna för oljerelaterade bolag, konstaterar Marius Aaserud, mäklarchef för Handelsbanken Norge.

Ljusare ser det ut för Oslobörsens andra tunga sektor, skaldjur och fiskeri – eller sjömat, som det brukar kallas i större skala. Särskilt laxodlingssektorn är intressant, menar Marius Aaserud. Oslos sjömatsindex – som bland annat innefattar Mowi, Grieg Seafood och Salmar – är upp drygt 4 procent sedan årsskiftet.

Vart börsen som helhet tar vägen i år är svårt att sia om, menar Marius Aaserud.

– Det finns extremt många faktorer som påverkar utvecklingen, och just nu kanske främst hur Donald Trump kommer att hantera tullarna, säger han till Omni Ekonomi.

Enligt det senaste utspelet från den amerikanske presidenten hotas Europa av 25-procentiga tullar. Några ytterligare detaljer har i skrivande stund inte framkommit och osäkerheten är ett aber för investerare.

– Alla som har grundläggande förståelse för ekonomi och frihandel inser att detta inte är en lösning, utan snarare är destruktivt på lång sikt, konstaterar Marius Aaserud.

Om tullarna blir verklighet väntar försämrad produktionseffektivitet och oreda i väletablerade handelsmönster, där länder som handlat med varandra sedan andra världskriget måste hitta nya partners. Det kommer att ta tid och skapa osäkerhet.

Men det som talar för Oslobörsen är ett aldrig sinande globalt behov av energi och mat, konstaterar han.

– Därför bör Oslo Børs klara sig relativt bra under 2025, särskilt med tanke på utvecklingen inom både sjömats- och energisektorn.

Helsingforsbörsen har haft en god start på året, i linje med större delen av övriga Europa. Det är till stor del tack vare att det börjar våras för den cykliska industrisektorn i takt med att räntorna sjunker och inflationen mattats av, konstaterar Hertta Alava, senior strateg vid Nordea i Finland.

– Förmodligen har också förhoppningen om fred i Ukraina gynnat finska aktier, även om det fortfarande finns en hel del frågetecken kring Rysslands nästa steg, säger hon till Omni Ekonomi.

Just Ryssland har varit ett orosmoment för finska investerare och bolag sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, vilket bidragit till motvinden för Helsingforsbörsen de senaste åren. Före invasionen var Ryssland en viktig marknad för en rad finska bolag och att stänga den ryska dörren beskriver Hertta Alava som en stor huvudvärk för Finlands näringsliv.

Den finska oljejätten Neste har dessutom presterat ”extremt dåligt” och dragit ner index – trots att den långsiktiga potentialen för bolagets hållbara flyg- och fordonsbränsle finns, säger hon.

Precis som i övriga Norden är förhoppningen nu att man bottnat och vänt uppåt i Helsingfors. Den generella vinsttillväxten beräknas till strax över 10 procent i år och 15 procent nästa år. Men många osäkerhetsfaktorer återstår innan investerarna kan andas ut, påpekar Hertta Alava.

– Jag räknar med att börsen svalnar lite grann efter den här starka inledningen, i väntan på ytterligare bevis för att vinstlyften faktiskt blir verklighet. Men hur som helst tror jag detta kommer att bli ett positivt år, säger hon.

Stockholmsbörsen har fått en flygande start, med breda OMXSPI upp närmare 10 procent sedan årsskiftet. Men så såg det egentligen ut i början av förra året också – och sedan tappade börsen luften, påminner Ålandsbankens marknadsstrateg Carl-Henrik Söderberg.

– Givet hur fort Stockholmsbörsen har sprungit sedan årsskiftet kan det nog vara dags för en andhämtningspaus i det kortare perspektivet, men vi är i grunden sammantaget positiva till aktiemarknaden, säger han till Omni Ekonomi.

Orsaken till framtidstron är signalerna om en konjunktur som börjar hitta mark igen på hemmaplan, i kombination med ”gröna skott” i kinesisk ekonomi och ”ett Europa som kan vakna till liv”, säger han.

– Sammantaget är det en god grogrund för vinsttillväxt även om det givetvis finns gott om orosmoln därute, exempelvis hur amerikansk ekonomi tacklar Trumps politik.

För den shoppingsugne lyfter Carl-Henrik Söderberg upp nordiska banker som ett bra alternativ när ekonomin tar fart igen. En konjunkturförbättring kan också driva på rotationen mot småbolag, menar han.

– Kan vi dessutom få ner reala räntor något kan det bli ett riktigt starkt ”småbolagsår”.

Bolag som siktar på att försöka öka vinsten genom att bara skära kostnader faller dock inte i god jord hos banken.

– I detta ”investeringsfack” är tröskeln extra hög för att vi ska ta ett bet, att erbjuda i princip nolltillväxt när vi samtidigt är positiva till konjunkturen – det är ingen attraktiv kombination i våra ögon.