Storbanker har vadat genom ett träsk av skandaler

Penningtvättshärvor i storleksordningen 2 000 miljarder kronor, maffialika stöldkupper mot Europas skattebetalare – ”det största rånet i mänsklighetens historia” – och till råga på allt svidande kritik mot de tillsynsmyndigheter vars uppdrag är att stävja finansiell kriminalitet.

2018 var ett till synes ändlöst intermezzo av skandaler i bankvärlden.

Storbankerna Deutsche Bank, UBS och HSBC får miljonböter av amerikanska myndigheter, sedan de ansetts skyldiga till marknadsmanipulation. Enligt Reuters rör det sig om så kallad ”spoofing” – att lägga köp- eller säljorder med avsikt att avbryta dem innan de gått igenom och på så vis blåsa upp eller dumpa aktiekurser.

Europeiska myndigheter slår till mot ABLV, Lettlands tredje största bank. Detta sedan banken från amerikanskt håll anklagats för att ha tvättat pengar och gjort affärer med Nordkorea. Alternativet att rädda banken låg inte tillräckligt mycket i folkets intresse, menar ECB, vars ledamot tillika Lettlands centralbanks ordförande Ilmars Rimsevics kort senare grips misstänkt för mutbrott.

Penningtvättsskandalen i Danske Bank rapporteras vara mer än dubbelt så stor som tidigare uppgivits (74 miljarder). Det är finansmannen Bill Browder som uppger summan i en intervju med Bloomberg.

Härvan liknas vid upplägget banken ertappats med i Azerbaijan och Moldavien, där man misstänks ha tvättat korrupta ryska affärsmäns och potentaters pengar och fört dem ur Ryssland. Danska politikertoppar kallar bankens agerande groteskt och i kräver konsekvenser, men ännu har mardrömmen knappt börjat.

Financial Times avslöjar nya uppgifter kring misstankarna om penningtvätt hos Danske Bank – enligt tidningen kan ryska kriminella nätverk ha tvättat över 270 miljarder kronor i bankens estniska filial. Danske Banks Sverigechef Berit Behring utesluter inte att penningtvättshärvan också kan ha kopplingar till Sverige.

Trots oro och uppmaningar från andra chefer i Danske Bank-koncernen och samarbetspartnern JP Morgan minskade inte vd Thomas Borgen bankens verksamhet i Estland. Det rapporterar Financial Times och hänvisar till ett mötesprotokoll. Interna PM visar att larmklockor ringdes redan 2013 – och att estniska FI ansåg banken som ”oseriös” i frågan. Kort senare tvingas Borgen ut av styrelsen, och ordföranden Ole Andersen ska strax följa efter.

19 september offentliggörs slutligen bankens egen rapport. Där framgår att transaktioner till ett värde av 200 miljarder euro, motsvarande 2 000 miljarder kronor, flödat genom Danske Banks estniska filial mellan 2007–2015. Utredarna konstaterar att samtliga miljarder är att betrakta som misstänkta.

Nordeas ordförande Björn Wahlroos hade som tidigare chef för den finska finansjätten Sampo ansvar för den skandalomsusade portföljen av tveksamma primärt ryska kunder när den såldes till Danske Bank, rapporterar SvD. Estniska FI klandrade portföljen redan under Wahlroos tid, och ”hoppades det skulle bli bättre” hos Danske.

Björn Wahlroos lägger locket på.

Danskes bekymmer utvidgas när danska skattemyndigheten slår fast att banken använt sig av den skandalomsusade advokatbyrån Mossack Fonseca för att hjälpa danska kunder att fly undan skatt via Luxemburg vid minst sju tillfällen.

Gällande den saken står Danske dock i skuggan av Nordea, som visade sig vara en av Panama-advokaternas tio främsta samarbetspartners globalt när härvan nystades upp.

Finansmannen Bill Browder, huvuduppgiftslämnaren i härvan, uppmanar amerikanska myndigheter att använda den så kallade patriotakten för att blockera Danske Bank från dollarmarknaden just på sådant sätt som i fallet med den lettiska banken i februari. Bedömare betraktar det dock som en orimligt hård restriktion, då avgörande skillnader föreligger mellan verksamheterna.

Kopplingen till Ryssland och Bill Browders penningtvättsutredningar är föga smickrande för bankerna. Det är nämligen efter Browders påtryckning som USA infört den så kallade Magnitskijlagen, som antagits av USA:s kongress för att driva igenom sanktioner mot Ryssland och andra skurkstater. Lagen är döpt efter Sergej Magnitskij, Browders advokat som mördades i ryskt fängelse.

Strax senare ser sig visselblåsaren Howard Wilkinson bittert tvingad att träda fram efter att han namngivits i estnisk media.

Bill Browder anmäler nu också Nordea för ”suspekta transaktioner” på 1,5 miljarder kronor från Baltikum till skuggbolagskonton i banken. Men sannolikt rör det sig om långt större summor än så, menar han. Vd Casper von Koskull hälsar från en presskonferens att han gärna pratar med Browder, men att han inte har hans nummer.

I vad som kallas Europas största skattesvindel skinnades statskassor på minst 70 miljarder med hjälp av banker via falsk aktieutdelning. En av de nu åtalade i den så kallade cum-ex-skandalen målar upp bilden av hur girigheten tog överhanden: ”Vi var rävar – staten ett hönshus”. Tyskland är värst drabbat – och där har åklagare begärt husrannsakan mot SEB:s Frankfurt-kontor.

Visselblåsaren Howard Wilkinson uppger i ett vittnesförhör i EU-parlamentet att långt fler banker än de som nu är kända är inblandade i Danske Banks penningtvättshärva. Wilkinson har tidigare hävdat att en stor europeisk banks amerikanska dotterbolag, som visar sig vara redan krisande Deutsche Bank, finns med i härvan. Wilkinson berättar också att han erbjudits pengar för att hålla tyst.

Bill Browder siktar nu in sig på danska finanstillsynsmyndigheten. I en anmälan till danska statsåklagaren och justitieministern skriver Browder att danska finansinspektionen misslyckats kapitalt med att stävja bankens orimliga transaktionsvolymer. Finansmannen föreslår att en granskning tillsätts för att utreda om myndigheten agerat oaktsamt under åren 2007–2018.

Finansinspektionen kritiseras i en rad artiklar i SvD för att ha manipulerat handlingar som begärts ut i myndighetens utredning av penningtvätt, en utredning som enligt källor kantats av svåra interna motsättningar. Det är i så fall ett klart brott mot grundlagen enligt Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.

Ekobrottsmyndigheten inleder inte någon förundersökning om överföringarna till Nordeas konton i Sverige i den pågående penningtvättshärvan i Danske Bank. Gärningarna är nämligen preskriberade, rapporterar SR Ekot.

Tio personer med kopplingar till penningtvättshärvan i Danske Bank anhålls av estnisk polis och strax därefter vinstvarnar banken ännu en gång. Den här gången anges inte härvan som det främsta skälet, utan ”försämrade förutsättningar på finansmarknaderna”.

Ännu är det långt kvar tills kostnaden för det svärtade ryktet kan summeras helt, men storbankens börsvärde har närapå halverats från 311 miljarder till 166 miljarder under det kaosartade året 2018.