”Tar oss an 2024 med försiktig optimism”

Många stora händelser ligger i pipen för 2024 – inte minst det amerikanska presidentvalet och det ofta oförtjänt bortglömda EU-valet, skriver Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en gästkrönika.

Det gångna året var på många sätt ett tungt år som präglades av bland annat krig, inflation och geopolitisk oro. Men när vi nu tar oss an ett nytt år, är det med försiktig optimism.

Inflationen är på väg ned och centralbanker skiftar sitt fokus från räntehöjningar till räntesänkningar. Inte minst den amerikanska centralbanken (Fed) som har kommunicerat att räntesänkningar ligger i korten för 2024, om än inte lika stora som just nu prisas in av marknaden.

Osäkerheten kring inflationstakten är fortsatt mycket stor och lär fortsätta prägla finansiella marknader, med snabba kast. Men det ser helt klart ut att gå åt rätt håll, där reptricket att få ned inflationen utan att kraftigt bromsa ekonomin är ett rimligt (om än inte självklart) utfall. Med lägre inflation, högre löner och slut på räntehöjningar kan pressade svenska hushåll få det lite bättre, och så småningom tar konsumtionen fart.

Däremot tar det tid innan byggandet förbättras, processerna är långa och byggkostnaderna fortfarande höga. Så 2024 blir inte ett starkt år men ljuset på horisonten kommer närmare.

Globalt lär det amerikanska presidentvalet dominera medierna under stora delar av året på ett inte alltigenom upplyftande sätt och sannolikt lämna oss med en känsla av politisk splittring.

Men kanske borde vi i stället rikta lite mer strålkastarljus mot EU-valet i juni, som ofta tenderar att hamna i skuggan. Här fattas beslut som är högst centrala för svensk industri, exportmöjligheter och den gröna omställningen.

Valet till Europaparlamentet som hålls vart femte år följer på en period av högerpopulistiska opinionsvindar. De två stora partigrupperna Socialdemokraterna och Kristdemokraterna förlorade gemensam majoritet redan 2019 men riskerar att backa ytterligare. Om de två partigrupperna som är längst ut på högerskalan och är mest kritiska till integration och ökat samarbete inom EU får ökat stöd kan det försvåra EU:s utvecklingsarbete och möjlighet att stötta såväl den gröna omställningen som andra satsningar eller stöd, som exempelvis försvarsstöd till Ukraina.

Jag kommer med intresse fortsätta följa de spännande industrisatsningarna som pågår i Norrland, hålla ett vakande öga på de mest skuldtyngda fastighetsbolagen och spana efter nya aktuella teman som kommer hamna i ljuset under 2024.

För är det något vi makroanalytiker lärt oss så är det att vår prognosförmåga har sina begränsningar. Men efter finanskriser och pandemi har vi slutat skuldbelägga oss för det. Och i stället göra som med våra nyårslöften och våra klimatavtryck, fokusera på det vi kan ta kontroll över. Och vara nyfikna på det som ligger framför oss.

Bakgrund | Christina Nyman
• Chefsekonom och chef för global makroanalys på Handelsbanken
• Var tidigare prognoschef och blev senare chefsekonom
• Har ett flerårigt förflutet på Riksbanken
• Skriver brett om makrofrågor en gång per månad

Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.