Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, beskriver den amerikanska räntemarknaden som ”epicentrum för den globala marknaden”. Räntan på amerikanska statsobligationer med tio års löptid har blivit något av ett grundfundament för prissättningen av allt från bundna bolåneräntor till sparräntor och räntor på företagslån – inte bara i USA, utan världen över.
Just tio år bedöms vara lagom lång tid för att inte påverkas för mycket av kortsiktiga svängningar i penningpolitiken, samtidigt som det fortfarande inte är alltför långt in i framtiden.
Att den amerikanska tioåringen blev mittpunkt i den ekonomiska världsordningen beror i grunden på att USA:s ekonomi är gigantisk. Den har dessutom rykte om sig att vara stabil, vilket gör att sannolikheten för inställda betalningar bedöms vara i princip obefintlig – även när det blåser upp till storm.
Marknaden för amerikanska statsobligationer är också i ständig rörelse. Det finns alltid köpare och säljare redo att lasta eller lossa amerikanska statspapper.
Den amerikanska dollarn är även världens främsta reservvaluta och centralbanker, regeringar och internationella storbolag håller ansenliga mängder dollar i sina valv för att exempelvis köpa USA-obligationer, olja och underlätta handel i största allmänhet. Det har i sin tur historiska anor som går tillbaka till Bretton Woods-systemet efter andra världskriget, där växelkurserna för världens stora valutor under drygt 30 års tid knöts till dollarn.