”Är svenskarna lata för att vi haft det för bra?”
USA har lyckats öka sin produktivitet bra mycket mer än Sverige. Har svenskarna haft det för gott ställt och därför blivit lata? Det frågar sig Länsförsäkringars makro- och räntestrateg Anders Nordberg i en gästkrönika.
Vad är det som gör att USA lyckas förbättra sin produktivitet så mycket mer än Sverige? I en artikel i Financial Times påpekar Riksbankschefen Erik Thedéen att USA överträffar såväl Europa som Sverige när det gäller produktivitetstillväxt. I samma artikel citeras den norska oljefondens chef Nicolai Tangen som menar att tunga regelverk, lägre ambitionsnivåer, mindre arbetsbenägenhet och ovilja att ta risker förklarar varför Europa hamnar på efterkälken.
Det kan nog ligga något i dessa påståenden. Och är kanske det också i så fall skälet till att vi inte heller förmår att förändra vårt beteende så att vi kan komma ikapp?
Eller kanske är det något annat som tynger oss? Vi kanske har haft det för bra och att det i sin tur gjort oss sämre?
- Den svenska kronan Kronan har de senaste 20 åren drygt 40 procent av sitt värde mot US-dollarn. Det här har gett vår exportindustri kontinuerligt tillväxtbidrag och kanske hämmat drivkraften att förnya och effektivisisera? Och dessutom kanske även hållit den svenska arbetsmarknaden så stark att vår bristande produktivitetstillväxt inte blivit lika tydlig för löntagarna? Krondopningen gjorde oss kanske lata när vi blev rikare.
- Det svenska sparandet Det sparas hårt i Sverige, både privat och genom våra kollektivavtal. Svenskarna har finansiella tillgångar för 20 000 miljarder kronor. Tillgångarna har mångdubblats på 20 år. Och den svaga kronan hjälpte till även här genom att värdet på på våra utländska tillgångar steg när kronan blev svagare. Har våra växande förmögenheter minskat vår lust att jobba och starta företag?
- De svenska lånen Det lånas också hårt i Sverige. De svenska bolånen har växt med nästan 300 procent på 20 år. Genom att belåna oss högre har vi kunnat konsumera mer värdefulla bostäder och många (befintliga ägare) har säkert känt sig lite rikare när bostadspriserna stigit. Genom en allt större balansräkning så minskar andelen av inkomsterna som beror på hårt arbete. Och om det inte spelar så stor roll att arbeta lite extra, ja då kanske vi helt enkelt inte vill göra det?
Om rikedom gör oss mindre produktiva hur ska vi då klara oss när börser och bostadspriser nu stiger igen? Utsikterna för den globala ekonomin ser rätt bra ut, och när räntorna börjar sjunka kommer vi säkert känna oss ännu rikare.
Den som tror på argumenten ovan kan inte ha en ljus bild för svensk produktivitetstillväxt framöver. Ni får trösta er med rikedomen.
Bakgrund | Anders Nordberg
- Makro- och räntestrateg på Länsförsäkringar
- Jobbar med räntestrategi och institutionell kapitalförvaltning på Länsförsäkringar Liv
- Skriver om makro och finansiella marknader varje månad
Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.