Bezos kaotiska dagar: Slakt, skrämselhicka – och ”Melania”

När Jeff Bezos grundade Amazon 1994 var tanken att han skulle sälja böcker från sitt garage. Sedan dess har bolaget växt till ett spretigt konglomerat med tentakler i e-handel, fraktinfrastruktur, underhållning, molnlagring, datacenter – och AI.

Det sistnämnda har kostat bolaget enorma belopp de senaste åren, men mer ska det bli. Under rapportpresentationen i veckan meddelade vd Andy Jassy att Amazons kapitalutgifter kommer att uppgå till 200 miljarder dollar under 2026. Det motsvarar strax över 1 800 miljarder kronor och är en ökning med 60 procent jämfört med föregående år.

Analytikerna hade vissa svårigheter att smälta den förväntade capex-nivån redan innan, när den var betydligt lägre. 200 miljarder dollar visade sig, måhända föga överraskande, ännu mer svårtuggat. Jassy gjorde sitt bästa för att övertyga investerarna om att de hutlösa investeringarna kommer att ge avkastning, till måttlig nytta.

”Budskapet från marknaden är tydligt: Investerarna börjar tröttna på hur mycket Big Tech spenderar för att jaga nästa fas av AI”, skrev CNBC efter rapporten.

Och en titt på aktien säger att den analysen kan stämma. Amazons aktie rasade 11 procent efter rapporten och har tappat över 15 procent den senaste veckan.

En stor del av Bezos personliga förmögenhet utgörs av Amazonaktier. Forbes räknar med att han blivit drygt 9 miljarder dollar fattigare under de gångna dagarnas kursras och att förmögenheten nu ”bara” uppgår till 235 miljarder dollar.

Dokumentärfilmen om USA:s första dam, Melania Trump, hade nyligen premiär och sågades omedelbart av allt från politiska tyckare till sådana som faktiskt hade sett filmen. ”En film som lovar att komma första damen in på livet, men som inte ger en närmare titt på något alls” och ”tråkig propagandafilm” är två beskrivningar som återfinns i åsiktsfloden.

Det har oundvikligen vänt blickarna mot Jeff Bezos. Amazon ska ha betalat 75 miljoner dollar för att få göra dokumentären. 40 av de miljonerna gick direkt till Melania Trump.

Ingen dokumentär har hittills kostat så mycket pengar, enligt amerikanska medier. Enligt brittiska The Observer ska det hela tolkas som att Bezos förstått hur dyrt det kan bli om Donald Trump tycker illa om en.

Så hur har det gått första veckan för dokumentären? Sådär, kan man säga. Sedan biopremiären den 30 januari har filmen spelat in sammantaget 10,3 miljoner dollar, varav drygt 120 000 dollar utanför USA.

Samtidigt florerar uppgifter om att siffrorna är friserade, att biljetter till filmen köpts upp i stora partier och sedan delats ut gratis till höger och vänster. Påståendet är inte belagt med några faktiska siffror, men det faktum att filmkritiker och publik verkar ha diametralt olika syn på filmen väcker ytterligare frågetecken.

Dagen före Amazons rapport meddelade ledningen på den anrika tidningen Washington Post att närmare en tredjedel av personalen ska sägas upp. Beskedet har fått både politiska tyckare och mediepersonligheter att gå i spinn och många kopplar ihop tidningens förfall med Bezos förändrade inställning till Trump.

Washington Post har byggt sin profil på hårdför granskning av politiker i allmänhet och presidentämbetet i synnerhet.

Den kritiska blicken har även fallit på Donald Trump – något han inte uppskattat. Under den första mandatperioden gick han hårt åt särskilt Washington Post och stämplade medierna som ”folkets fiende”.

Jeff Bezos var aktiv i sitt försvar av tidningen, som han köpte för 250 miljoner dollar 2013. På sociala medier och i intervjuer framhöll han gärna mediernas och WP:s nyckelroll i en fungerande demokrati. Vid ett tillfälle beskrev han sig själv som tidningens ”kärleksfulle far” med djupa fickor att ta ur om så skulle krävas.

De fickorna verkar dock stängda nu. Och den kärleksfulle fadern har styrt med järnhand. En månad före presidentvalet 2024 meddelade Bezos att tidningens ledarsida inte officiellt fick stötta Kamala Harris som tänkt, för att senare samma dag sitta i möte med Donald Trump.

250 000 prenumeranter – omkring 10 procent av användarbasen – sa upp sina prenumerationer på stående fot och flera av tidningens tunga profiler lämnade.

– De kände att det fanns en viss styrning, och att tidningen har anpassat sig för långt åt Trumphållet. Det finns en del tendenser till att självständigheten har minskat sedan Jeff Bezos tillträdde, säger Nordamerikaforskaren Dag Blanck till DN.

Veckans nedskärningar har av upprörda WP-anhängare kallats för en slakt och spekulerats vara ett steg på vägen mot Bezos mål att helt begrava tidningen för Donald Trumps skull.

Bezos rymdbolag Blue Origin har skickat upp sammanlagt 92 personer – däribland sångerskan Katy Perry – över Karmanlinjen med raketen New Shepard. Men i veckan meddelade Blue Origin att man pausar alla turistresor i åtminstone två år, för att i stället fokusera på större projekt.

Det största projektet går under namnet Artemis och leds av den amerikanska rymdstyrelsen Nasa, med målet om en ny månlandning. Blue Origins bidrag till programmet är månlandaren Blue Moon. Även konkurrenten Elon Musks Space X är med i Artemis-projektet på ett hörn.

För Blue Moon uppges Nasa ha betalat 3,4 miljarder dollar i utvecklings- och byggnadskostnader, medan Blue Origin och andra finansiärer pytsat in ungefär lika mycket.

Donald Trump har krävt att Artemis kommer loss så snart som möjligt, så att USA kan sätta amerikanska astronauter på månen senast 2028. Om Blue Origin misslyckas med sin månlandare, skulle det potentiellt kunna både förarga en prestigejagande president och permanent placera Bezos i bakvattnet av Musk.

Och det är inte bara regeringskontrakten som rivaliteten finns. Blue Origin tävlar också med Space X om vem som kan bygga AI-datacenter som kan skjutas ut i omloppsbanan, uppger källor för Wall Street Journal. Den som lyckas med det först kan vänta sig en saftig bolagsvärdering – Space X räknar till exempel med en värdering på 800 miljarder dollar vid den planerade börsnoteringen.