Hem
BoräntornaFörklaring

Därför stiger boräntor igen: ”Bindatåget har lämnat”

Att bundna boräntor stiger kan tyckas motsägelsefullt. Styrräntan sjunker och de flesta tror att den ska ner ännu mer. Men riktigt så enkelt är det inte i räntornas värld. Är läget att binda lånen över för den här gången?

Så hänger boräntan ihop med marknadsräntan

I grunden är ränta som vilken handelsvara som helst. Banken säljer pengar, där priset som hushållen får betala styrs av vad det kostar banken att köpa in pengarna. Men precis som inom detaljhandeln kostar produkter olika beroende på vad råvaran till respektive produkt kostar, och det är det som gör att räntan på olika löptider på bolån spretar.

Räntan på bolån blir normalt högre ju längre bindningstiden är och anledningen är, bland annat, hantering av risk- och osäkerhet från både långivare och låntagare.

På tre månaders sikt är spåkulan ganska klar men fem år bort börjar det bli riktigt grumligt. Det gäller både för hushåll och aktörerna på penningmarknaden. Den som lånar ut pengar vill ha mer betalt för att ta risken och låntagaren är villig att betala mer för att inte åka på en smäll om räntan sticker i väg.

Förenklat hanterar bankerna det här genom att köpa pengar från olika leverantörer. Priset på pengarna som lånas ut till rörliga bolån påverkas till största delen av styrräntan som gäller från ett penningpolitiskt möte till ett annat.

Pengarna som lånas ut till längre löptider köper banken på den öppna marknaden genom att ge ut bostadsobligationer, och kostnaden för dessa påverkas av marknadsräntan. Här har den amerikanska tioåringen blivit en sorts referensränta som marknaden lutar sig mot när obligationer ska prissättas.

Grovt förenklat påverkar Riksbanken rörliga boräntor medan bundna boräntor hamnar i händerna på vad marknaden tror om USA:s ekonomi.

Varför stiger marknadsräntorna?

Räntemarknaden brukar vara någorlunda logisk. Men de senaste åren har inte varit normala på något sätt och marknadsräntorna har betett sig nervöst. Skenande inflation och höga styrräntor, amerikansk statsskuld, med mera, har fått ovanliga räntefenomen att inträffa under en relativt kort tidsperiod. En perfekt storm.

Efter en tids nedgångar i långa marknadsräntor under sommaren och hösten har de nu vänt upp igen. Spåren leder mot Donald Trump.

– Osäkerheten kring ekonomisk politik och den statsfinansiella situationen i USA har stigit efter det att Trump valdes in som ny president, säger Louis Landeman, chef för kreditanalys på Danske Bank, till Omni Ekonomi.

Men uppgången började redan två månader innan röstsedlarna var räknade och sammanföll med att Fed började sänka räntan. Sedan dess har räntan tioåringen stigit från 3,6 procent till 4,7 procent. Det är lika mycket som styrräntan har sänkts – ett ovanligt fenomen som bara inträffat två gånger sedan början på 1980-talet. Historiskt brukar långräntorna falla perioden före och efter en sänkning av styrräntan.

– Marknaden försöker tala om något för oss, och det är väldigt viktigt att investerare skaffar sig en bild av varför långräntan stiger när Fed sänker, sa Torsten Slok, chefekonom på Apollo Global Management till Market Watch tidigare i veckan.

10–åringen (röd linje) har brutit mönstret att följa Feds styrränta (svart linje) 2020–2024 (Trading Economics)

Så vad är det marknaden vill berätta?

En förklaring som har lyfts fram är att marknaden inte tyckte att Feds sänkningar förra året var rätt och att man inte vill se fler räntesänkningar.

Oron för inflationsspöket fick också ny fart förra veckan när den amerikanska jobbrapporten kom in starkare än väntat. En rapport från Michigan University som visade att hushållens inflationsförväntningar stigit gjorde inte saken bättre. Räntan steg till strax under 5 procent, den högsta nivå på över ett år, och börsen föll.

Så när inflationssiffran för december på onsdagen visade en lägre ökningstakt än väntat drog många en lättnadens suck. Tioåringen föll tillbaka och S&P 500 lyfte närmare 2 procent.

Är läget att binda över?

Över tid har det lönat sig med rörligt.

Något som svenskarna har anammat och större delen av den totala bolånestocken är rörlig. Men när räntorna började stiga 2022 ökade intresset för bundna bolån. Den senaste tiden har bundna lån dessutom varit billigare än rörliga.

Men flera banker har i veckan skruvat upp sina räntor på bundna lån och fler spås följa efter.

– Bindatåget av strikta prisskäl har börjat rulla från perrongen, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández till Omni Ekonomi.

För hushåll som behöver få ner räntekostnaden här och nu kan det ändå vara läge att binda men i sådant fall på längre löptider, menar han. Hos bankerna ligger genomsnittsräntan på bundna lån två till fem år runt 3 procent, medan den rörliga hamnar runt 3,5 procent. Det motsvarar i runda slängar två sänkningar från Riksbanken.

”Även om möjligheten till ytterligare några räntesänkningar ser bra ut är det inget man ska ta för givet”

Louis Landeman, kreditanalyschef på Danske Bank

Inflationen fortsätter ner och håller sig stadigt under tvåprocentsmålet. Riksbanken gav dock uttryck för en defensiv hållning vid det förra mötet och tror bara att det blir en sänkning 2025.

Men stalltipset från många andra är fler än så. Konjunkturinstitutet ser en ännu sämre konjunktur i kaffesumpen och tycker att fyra sänkningar vore klädsamt. Fortsätter långräntorna på inslagen väg är gapet mellan rörligt och bundet snart infångat och förbiåkt.

Louis Landeman tror att Riksbanken kommer att sänka ett par gånger under det första halvåret och att långräntorna kommer att hålla sig runt nuvarande nivåer. Men världen är osäker.

– Även om möjligheten till ytterligare några räntesänkningar ser bra ut är det inget man ska ta för givet.

Precis som Américo Fernández tycker han att bundet är ett alternativ för de som inte gillar sura överraskningar och för de som har tunna marginaler.

Bundet eller rörligt är med andra ord en fråga om nattsömn just nu.

Läs mer:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen