Bråket mellan Elon Musk och Frankrike trappas upp

Det var i början av februari som fransk polis slog till mot X:s kontor i Paris. Husrannsakan genomfördes av åklagarnas särskilda cyberbrottsenhet, tillsammans med polis och med stöd av Europol.

Men tillslaget var ingen isolerad åtgärd. Det var kulmen på en utredning som pågått sedan början av 2025.

Från början handlade den om misstankar om att plattformens algoritmer inte är neutrala – utan kan ha manipulerats för att lyfta fram vissa typer av innehåll. Det gäller särskilt politiska inlägg, där vissa budskap misstänks ha fått oproportionerligt stor spridning.

En känslig fråga i Europa, där myndigheter i allt högre grad försöker reglera hur techplattformar påverkar det offentliga samtalet.

Sedan dess har fler anmälningar kommit in. Och utredningen har vuxit.

I dag omfattar den även misstankar om att X ska ha möjliggjort spridning av sexuella deepfakes, inklusive material som rör minderåriga. En central del i det spåret rör AI-verktyget Grok, som integrerats i plattformen och i vissa fall kunnat användas för att skapa manipulerade bilder.

Utredningen gäller också innehåll om förintelseförnekelse. Det handlar om inlägg som ifrågasätter eller förnekar Förintelsen – något som är straffbart i Frankrike – och som enligt anmälningar har kunnat spridas utan att tas bort.

Kärnan är begreppet ”medhjälp”. Plattformen behöver inte nödvändigtvis själv ha skapat innehållet – men kan hållas ansvarig för att ha gjort spridningen möjlig.

För X kan det i förlängningen handla om höga böter och krav på att ändra hur plattformen fungerar.

Även Elon Musk själv utreds som ansvarig företrädare. Det innebär att fokus inte bara ligger på vad som skett på plattformen utan också på vem som fattat besluten bakom.

I praktiken måste åklagare kunna visa att Musk haft en sådan roll att han kan hållas personligen ansvarig. Det kan handla om att han påverkat hur plattformen eller dess AI-funktioner fungerar, känt till problemen eller underlåtit att agera trots varningar.

Det är en relativt hög tröskel. Att vara ägare eller vd räcker inte i sig.

Men om ansvaret kan knytas till honom personligen kan det i nästa steg handla om åtal. Inte bara mot bolaget utan även mot Musk som individ.

Konflikten tog en ny vändning när franska åklagare skickade information vidare till amerikanska myndigheter.

Bakgrunden är misstankar om att kontroversen kring sexuella deepfakes kan ha fått en större betydelse än bara innehållet i sig.

Den franska åklagaren bedömer nämligen att spridningen av uppmärksammat och kontroversiellt material kan ha bidragit till ökad aktivitet och synlighet på X – något som i sin tur kan påverka hur bolaget värderas.

I det perspektivet undersöks om hanteringen av innehållet kan ha haft en koppling till hur Elon Musks bolag positioneras inför framtida affärer, som en möjlig börsnotering.

Men det var i det läget som Elon Musk gick till angrepp.

I ett inlägg på X gick han till attack mot de franska åklagarna och kallade dem för det förolämpande ”mentally retarded”. Han har också beskrivit utredningen som politiskt motiverad och antytt att kontroverserna kring plattformen blåsts upp medvetet.

Elon Musk är kallad till förhör den 20 april. Men om han faktiskt dyker upp är oklart. Kallelser av det slaget är svåra att driva igenom internationellt, och det är inte ovanligt att bolag i stället företräds av jurister.

Ett tidigare fall visar samtidigt vad som kan hända om en plattformsägare befinner sig i landet.

När Pavel Durov, grundare av Telegram, greps i Paris 2024 misstänktes han för att ha möjliggjort kriminell verksamhet via plattformen. Han sattes under rättslig övervakning och fick sin rörelsefrihet begränsad.

Det var ett tydligt besked: franska myndigheter är beredda att gå på individer inte bara bolag.

Skillnaden nu är att Elon Musk inte befinner sig i Frankrike, vilket gör att myndigheternas möjligheter att använda tvångsåtgärder är mer begränsade.

Frågan är inte bara om Musk dyker upp. Utan vad Frankrike faktiskt gör med en plattform som man anser bryter mot lagen och hur det i förlängningen kan påverka den redan spända relationen mellan Europa och USA i synen på techbolag och yttrandefrihet.