Chefsekonomer välkomnar Ingves omsvängning: ”Får störst effekt på rörliga boräntor”
Ett klokt och välavvägt beslut. Det är välkommet att Riksbanken tar steg för att ta tillbaka initiativet i penningpolitiken. Så säger tunga bankekonomer till Omni Ekonomi om att Riksbanken överger nollräntan med en höjning på 25 punkter.
– Givet att de hade bestämt sig för en snabb åtstramning fanns ingen anledning att vänta, säger Susanne Spector, chefsanalytiker på Nordea.
Räntan på rörliga bolån lär stiga med ungefär lika mycket som reporäntan höjs framöver, lyder hennes analys.
Effekten på bundna räntor kan bli mindre, resonerar SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
– De längre bundna boräntorna har redan höjts markant sedan årsskiftet så dessa bör inte påverkas särskilt mycket, säger han.
”Ett mycket klokt och välavvägt beslut som är i linje med vad jag själv förespråkat sedan början av året.”
”Det var stor osäkerhet inför mötet hur Riksbanken skulle agera, men det var inte på något sätt oväntat att de kunde höja i dag. Det är välkommet att Riksbanken tar steg för att ta tillbaka initiativet i penningpolitiken.”
”Det var inte vårt huvudscenario men heller ingen större överraskning. Inflationsutvecklingen tvingar Riksbanken att agera och valet stod mellan att börja höja nu eller börja höja i juni. Nu lämnar vi en lång period med noll eller negativ ränta bakom oss och Riksbanken signalerar en vilja att återgå till mer normala och neutrala räntenivåer.”
”Ett bra och riktigt beslut. Vår prognos var att Riksbanken skulle höja reporäntan med 25 räntepunkter. Det var viktigt att Riksbanken svängde om penningpolitiken och gjorde det på ett så tydligt sätt som man gjorde i dag.”
”Vi bedömde att man skulle avvakta till juni, men insåg förstås att det var nästan 50 procents sannolikhet att det skulle ske redan nu. Marknaden hade redan prissatt dagens höjning till 80 procent sannolikhet.”
”Flera saker. Att inflationen inte bara blivit betydligt högre och ser ut att bli mer varaktig än vad Riksbanken bedömde så sent som i februari, utan också på senare tid smittat av sig i brant stigande inflationsförväntningar.”
”De vill stämma i bäcken och hoppas att de genom att agera resolut nu kan behålla förtroendet för målet och att de då behöver höja räntan mindre längre fram. Givet att de hade bestämt sig för en snabb åtstramning fanns ingen anledning att vänta.”
”Det var nog en vilja att visa handlingskraft och ett försök att återupprätta förtroendet för inflationsmålet. Riksbanken gör nog bedömningen att om man väntat med räntehöjningen skulle inflationsförväntningarna kunna hinna bita sig fast på för höga nivåer och de skulle blir svårare att få ner igen.”
”Nu hade vi en räntehöjning i vår prognos, men jag tror det är flera faktorer som ligger bakom omsvängningen. Inflationen är hög, klart över Riksbankens mål, och den kommer att ligga över målet även under 2023 enligt vår bedömning. Inflationen är också bred och är förefaller också vara mer bestående. Det är inte bara matpriser och energipriser som stiger. Arbetsmarknaden är stark och har återhämtat sig snabbt, inflationsförväntningarna har stigit. Efterfrågetrycket i Sverige såväl som globalt är högt samtidigt som världen drabbats av två utbudsstörningar på kort tid genom pandemin och kriget i Ukraina.”
”De tyckte uppenbarligen att det inte fanns någon anledning att vänta och att man kommunicerat detta på ett tydligt sätt. Vi är ju inte helt nöjda med den hållningen och de har ju redan fått kritik för att släppa den informationen först i lokalradion.”
”I genomsnitt över tid brukar den rörliga bostadsräntan följa reporäntan mycket väl. Vi har redan sett en viss uppgång i de korta marknadsräntorna på senare tid utifrån förväntan att reporäntan skulle höjas i närtid, så det är möjligt att genomslaget av den här första höjningen inte blir fullt ut 1 till 1. De längre bundna boräntorna har redan höjts markant sedan årsskiftet så dessa bör inte påverkas särskilt mycket.”
”Räntan på såväl rörliga bolån som bolån med längre löptider kommer stiga ytterligare. De rörliga bolånen lär stiga med ungefär lika mycket som reporäntan höjs framöver. De snabba ränteuppgångarna globalt och i Sverige tycks inte heller slagit igenom till fullo på de bundna bolåneräntorna ännu, vilket talar för att ytterligare höjningar ligger i korten.”
”Det beror på räntenivåer och marknadsläge. De senaste höjningarna och sänkningarna (på minusnivåer och runt noll) har haft mindre effekter på boräntan än själva styrränteändringen. Normalt sett är det dock en ganska stor samstämmighet mellan styrränteförändringar och de rörliga räntorna. Så vi kan förvänta oss att även de rörliga bolåneräntorna nu höjs, även om det är svårt att veta om det sker med just 25 punkter. De bundna räntorna styrs dock av fler och andra faktorer och har redan börjat stiga den senaste tiden på grund av den allmänna uppgången i ränteläget.”
”Det är klart att det kommer att påverka bolåneräntor. Men samtidigt har marknadsräntor stigit under en tid och vi kommer med en ny prognos på räntor på måndag. För bolånetagare kommer räntekostnaden att stiga och alla behöver nu vänja sig vid tanken att vi kommer se högre räntor framöver.”
”De beräkningar vi gjort indikerar att hushållens kostnader för bolåneräntor, som i dagsläget uppgår till cirka 60 miljarder kronor, kommer att fördubblas med Riksbankens prognos.”
”Vår senaste prognos är att reporäntan är uppe på 0,75 procent i april nästa år. Med hänsyn tagen till riskbilden är min bedömning att sannolikheten är större för att reporäntan då ligger ytterligare 25 punkter högre än prognosen än för att den i stället ligger 25 punkter under prognosen.”
”Vår prognos är att styrräntan är 1,0 procent om ett år, det vill säga tre höjningar till.”
”1–1,25 procent.”
”1,5 procent.”
”Den ligger på 1,25 procent bedömer vi.”