Inflationen låg under Riksbankens tvåprocentsmål för andra månaden i rad i juli. Det öppnar dörren för Erik Thedéen och kollegor att sänka räntan nästa vecka – men någon dubbelsänkning blir det sannolikt inte, enligt experter som Omni Ekonomi har talat med.
– Det finns inget motiv att överraska med en större sänkning, säger Swedbanks seniorekonom Jesper Hansson.
Samtidigt har arbetslösheten börjat växla upp i skuggan av inflationskampen.
– Den nedåtgående trenden i inflationen öppnar upp för fler räntesänkningar från Riksbanken än vad de signalerade i juni, vilket skulle ge stöd åt den svenska ekonomin, säger SEB:s ränte- och valutastrateg Amanda Sundström till Omni Ekonomi.
”Det skulle vara en mycket stor överraskning om Riksbanken sänker med 50 bp i stället för normala 25 bp vid nästa möte. Inflation och arbetslöshet ser ut att utvecklas i linje med Riksbankens prognos och då finns det inget motiv att överraska med en större sänkning. Bättre att avvakta till september om man vill sänka styrräntan mer.”
”Nej, jag tror att det blir en sänkning med 25 räntepunkter. Inflationen faller i linje med Riksbankens prognos, vilket talar för en sänkning i enlighet med vad de signalerade vid förra mötet. Dessutom tror jag att Riksbanken föredrar att sänka räntan vid fler tillfällen över ”dubbelsänkningar”, även om jag inte vill utesluta det. Jag tror i vilket fall att det är troligare att sådana större steg kommer senare i år, men det beror på den bredare ekonomiska utvecklingen i Sverige och i övriga världen.”
”Nej det tror jag inte. Osäkerheten kring inflationens utveckling består, och utan en större uppenbar störning i ekonomin kommer Riksbanken hålla sig till 0,25 per möte.”
”Inflationen mätt med KPIF ligger nu strax under 2 procent, men det beror till stor del på fallande elpriser. Exklusive energi ligger inflationen strax över 2 procent. Utsikterna för en inflation nära målet ser mycket bra ut nu. Finns inte mycket som talar för att inflationen skulle bli påtagligt högre än 2 procent det kommande året.”
”Helt borta är det nog inte, men förutsättningarna ser mycket goda ut. Inflationen faller brett i många länder och Sverige är ett av de länder där inflationsutsikterna ser bäst ut i.”
”På kort sikt är det fortfarande osäkert, men knappast i ett längre perspektiv. Med en svag inhemsk ekonomi och svagt närområde ser jag inte hur inflationen ska bli problematiskt hög kommande år.”
”Nu när inflationen har kommit ner till nära målet och ser ut att ligga kvar däromkring, blir arbetsmarknaden mycket viktigare. Dels för att man med en flexibel inflationsmålspolitik bör bidra till att stabilisera utvecklingen på arbetsmarknaden, men även för att en alltför hög arbetslöshet nu riskerar att bidra till en för låg inflation om några år. Slutsatsen blir alltså att styrräntan bör sänkas ganska snabbt ner till en normal nivå som jag tror ligger kring 2 procent.”
”Arbetsmarknaden är givetvis viktig – Riksbanken har ett inflationsmål men ska ta hänsyn till den ekonomiska utvecklingen. Den nedåtgående trenden i inflationen öppnar upp för fler räntesänkningar från Riksbanken än vad de signalerade i juni, vilket skulle ge stöd åt den svenska ekonomin.”
”Så länge sysselsättningen stiger kan Riksbanken gå gradvist fram, men om vi slår om till en trend nedåt i absoluta tal då tycker jag Riksbanken skyndsamt bör sänka styrräntan, då går det utmärkt att växla om till 50 punkter i taget.”
”Med långsamma sänkningar riskerar perioden med stigande arbetslöshet onödigt utdragen. Risken finns dessutom att vi kommer tillbaka till en situation med inflation som varaktigt ligger något under inflationsmålet.”
”Det finns tydliga tecken på att ränteläget idag är åtstramande, alltså verkar dämpande på tillväxten och arbetsmarknaden. Att vänta för länge med att sänka räntan skulle innebära att dessa effekter blir större och mer långvariga; högre arbetslöshet, lägre tillväxt och fler konkurser. Dessutom finns risk för att inflationen istället blir för låg, vilket kanske inte känns som ett stort problem efter de här åren. Men en mjuklandning vore givetvis att föredra – återhämtning i ekonomin och låg men stabil inflation.”
”Risken är att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå samtidigt som inflationen blir för låg. Då kommer reallönerna stiga och göra det dyrt för företagen att anställa och det riskerar i sin tur en mer utdragen lågkonjunktur.”
2024
Juli: 1,7%
Juni: 1,3%
Maj: 2,3%
April: 2,3%
Mars: 2,2%
Februari: 2,5%
Januari: 3,3%
2023
December: 2,3%
November: 3,6%
Oktober: 4,2%
September: 4,0%
Augusti: 4,7%
Juli: 6,4%
Juni: 6,4%
Maj: 6,7%
April: 7,6%
Mars: 8,0%
Februari: 9,4%
Januari: 9,3%
Fotnot: Det som redovisas är prisförändringar i årstakt enligt Riksbankens målvariabel KPIF, som till skillnad från KPI utgår från oförändrade boräntor.