”Det är ett bra beslut som visar att man utnyttjar möjligheten att bedriva en penningpolitik anpassad för svenska förhållanden även om utvecklingen i omvärlden inte ser riktigt lika bra ut för räntesänkningar.”
”Efterlängtad lättnad – men räkna ej med fullt genomslag på bolånen”
”Helt rimligt” och ”rätt beslut”. Riksbankens första räntesänkning på åtta år var inte självklar på förhand, men hyllas av en rad experter som Omni Ekonomi har talat med.
Nu kan pressade hushåll se fram emot successivt lägre räntor. Stalltipset är snabbare sänkningar än vad centralbanken nu flaggar för. Däremot väntas inte bolåneräntorna sänkas i samma takt som styrräntan.
– De rörliga bolåneräntorna har inte följt med styrräntan helt under höjningscykeln så det blir nog inte fullt genomslag från sänkningar heller, säger Jesper Hansson, seniorekonom på Swedbank.
Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder, är inne på samma linje:
– Eftersom bolånemarginalerna är låga kommer troligen inte alla de annonserade räntesänkningarna komma bolånetagarna till godo.
Vad tycker du om Riksbankens beslut att sänka räntan?
”Jag tycker att det var rätt beslut. Inflationsutsikterna är goda och den ekonomiska aktiviteten låg. Att gradvis lätta på bromsen kommer bidra till att den svenska ekonomin återhämtar sig.”
”Det var ett helt rimligt beslut. Inflationstrycket har normaliserats, den inhemska efterfrågan är dämpad, arbetslösheten stiger och riskerna för inflationen handlar främst om att den kan bli alltför låg.”
”Vår bedömning var att Riksbanken skulle avvakta med en sänkning till junimötet med tanke på den oro de uttryckt för inflationseffekter via en svagare krona.
Beslutet att sänka räntan är förstås en efterlängtad lättnad för skuldtyngda hushåll och företag som nu kan se fram emot successivt lägre räntor. Samtidigt är det svårt att se någon respit för kronan.”
”Riksbanken har självklart täckning för att sänka räntan i linje med låg inflation och svagare konjunktur. Men de har också ett uttalat behov av att framstå som oberoende från ECB och Fed. Nu kvarstår det att se hur valutamarknaden tolkar Riksbanken agerande framöver. Vi tror, i likhet med Riksbanken, att det kommer fler sänkningar under hösten och att reporäntan är 3,25 procent vid årsskiftet, alltså två sänkningar under hösten. Allt beror på inflationen och utvecklingen av kronan.”
Vad är det annars som du tar fasta på i dagens räntebesked?
”Riksbanken tonar ner kronans betydelse för inflationen, till exempel med formuleringen: ’Men effekten på inflationen beror på företagens prissättningsbeteende. Det är osäkert i vilken utsträckning de kan fortsätta att föra över de ökade kostnaderna till konsumentpriserna i ett svagare konjunkturläge.’ Detta är i och för sig inget nytt, men direktionen bekräftar att den förlitar sig på Riksbankens nyligen publicerade analys av växelkursens genomslag på inflationen i olika situationer.”
”Att Riksbanken signalerar att räntan kommer att sänkas gradvis om inflationsprognosen står sig. Inflationsutvecklingen i Sverige blir givetvis viktig, men även utsikterna i omvärlden.”
”Riksbanken behöll räntebanan från i mars och signalerar två ytterligare sänkningar i år. En anledning till detta är sannolikt den svaga kronan och genom att behålla en stramare guidning hoppas man kunna ge kronan visst stöd.”
”Oväntat lite kronfokus. Och oväntat stort fokus på USA och kanske på senaste tidens svagare svenska data.”
”Pressmeddelandet var ganska kort men de nämner att inflationen är under kontroll eftersom utbudstörningar har avtagit och löneökningarna är måttliga. Men det finns risker med en stark amerikansk ekonomi, geopolitik och kronan som kan medföra att inflationen stiger igen.”
Hur stor lättnad ska bolånetagare räkna med framåt?
”Riksbanken flaggar för ytterligare två sänkningar i år. Vi tror i stället att det blir tre stycken. De rörliga bolåneräntorna har inte följt med styrräntan helt under höjningscykeln 2022–2023 så det blir nog inte fullt genomslag från sänkningar heller. Vi tror att den genomsnittliga rörliga räntan (den faktiska tremånadersräntan, ej listränta) kommer att sjunka till 3,9 procent vid slutet av året – från toppnivån på 4,75 procent i mars.”
”Vi tror att Riksbanken sänker räntan med ytterligare 0,75 procentenheter utspritt över nästa halvår. Det skulle innebära att styrräntan når 3 procent i slutet av 2024. Räntesänkningarna påverkar våra plånböcker med en viss fördröjning, och så beror det såklart på hur lång räntebindningstid man har. Och prognoser är just prognoser, även om vi tror att räntekostnaderna successivt sjunker under året.”
”Som bolånetagare är det klokt att ta höjd för att de rörliga räntorna sänks långsamt även om vi räknar med fler sänkningar från Riksbanken i år. På sikt bedömer både vi och marknaden att en normal styrränta ligger kring 2,5 procent, vilket till stor del redan reflekteras i bolån med längre löptid. Mycket talar för att vi inte kommer tillbaka till de låga räntor som gällde innan pandemin.”
”Rörliga bolåneräntor kommer att följa med de ytterligare två räntesänkningar som Riksbanken aviserar. Vi ser ju själva en betydande risk att inflationen faller mer än vad som ligger i Riksbankens prognoser. Det skulle i så fall innebära utsikter för fler räntesänkningar.”
”Eftersom bolånemarginalerna är låga kommer troligen inte alla de annonserade räntesänkningarna komma bolånetagarna till godo. Om de sänker med totalt 0,75 procent under 2024 kommer kanske de rörliga bolånen sjunka med 0,5 procent eller kanske mindre än det.”
Vad tror du om riskerna förknippade med kronan nu när Riksbanken går före ECB och Fed?
”Marknaden har redan tagit höjd för en tidigare sänkning från Riksbanken vilket är en anledning till kronans försvagning den senaste månaden. Kronans värde påverkas mer av när Fed inleder sin räntesänkningscykel och därtill kopplad riskaptit än av en begränsad räntedifferens mellan Riksbankens och ECB:s styrränta.
Så länge som Riksbanken inte ger sig iväg på en helt egen resa och sänker styrräntan mycket mer än ECB tror jag ej att risken för kronförsvagning av den anledningen är särskilt stor. Kronan kan dock försvagas till exempel vid ökad geopolitisk oro eller om inflationen i USA vänder upp mer tydligt så att Fed tvingas ställa in räntesänkningar helt i år.”
”Det är en risk som helt klart skulle kunna utgöra ett hinder för hur snabbt Riksbanken kan eller vill sänka räntan under året, eftersom en svag krona kan innebära att vi importerar oönskat hög inflation. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det visserligen svårt att se att det ska spela någon roll för växelkursen om Riksbanken sänker en dryg månad innan ECB, och den effekten ger sannolikt inte några större effekter på inflationen.
Men kronan är i ett känsligt läge och spekulativa intressen kan driva på en redan svag växelkurs. Det är därför väntat att Riksbanken betonar att ytterligare räntesänkningar ska genomföras gradvis, det visar att man är medveten om risken.”
”Kronan påverkas framförallt av amerikanska data och framförallt nivån på amerikanska räntor just nu. Den svenska och den norska kronan har utvecklats liknande sätt, trots att Norges Bank inte ser några sänkningar förrän tidigast i höst. Det innebär att Riksbankens möjligheter att påverka kronan just nu inte är särskilt stor, och kronrörelsen var också förhållandevis liten på beskedet. Samtidigt går vi nu in i en långhelg, vilket innebär sämre likviditet och färre inhemska aktörer på kronmarknaden – vilket skapar vissa risker för ytterligare försvagning i närtid.”
”Riksbanken tonar ner oron för valutan och argumenterar för att genomslaget från en svagare krona är mindre ’i ett svagare konjunkturläge’. Vi håller inte med om att vi befinner oss i ett sådant läge utan snarare i en återhämtningsfas. Riksbanken gör sammantaget bedömningen att kostnaderna med en svagare krona är värda att ta.”
”Som Riksbanken säger är kronan fortfarande ett orosmoln. Men likväl ska kronan försvagas upp mot 12 kronor mot euron eller kanske mer om detta ska påverka inflationen på riktigt. Nu på morgonen har kronan försvagats något, men eftersom sänkningen från Riksbanken var inprisad så förväntar vi inte oss en kraftig försvagning på detta besked.”
Läs mer:
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen