Hem
Anders Nordberg, senior ekonom Länsförsäkringar. (Magnus Sandberg )
GästkrönikörerGästkrönika

”Inte självklart att höga räntor är ny norm”

”Högre räntor, under längre tid”-narrativet är det som marknaden tagit fasta på. Men stämmer det verkligen att höga räntor är det nya normala på sikt? Inte nödvändigtvis, skriver Länsförsäkringars makro- och räntestrateg Anders Nordberg i en gästkrönika.

Ränteläget har stigit mer än många väntat sig. Mer i USA än i Europa. Det är både högre förväntade styrräntor i framtiden och också en högre löptidspremie som bakats in under hösten. Men vad ska vi tro framöver? Är det ett nytt och högre normalt ränteläge som vi får vänja oss vid?

Konjunkturen har hittills visat sig fantastiskt motståndskraftig mot högre räntor. I USA accelererade ekonomin rejält under tredje kvartalet. Och då kan det vara bra att minnas att för ett halvår sen var det övergripande temat på marknaden helt fokuserat hur djup recessionen skulle bli. Vissa spådde en hårdare, vissa en mjukare landning – men allt handlade om landning.

Men i stället tog efterfrågan ny fart och både sysselsättning och konsumtion ångade på. Ekonomin verkar alltså betydligt mindre räntekänslig än många trott, och både mer åtstramning från penningpolitik och högre långsiktiga marknadsräntor är på så sätt rätt rimligt.


När det gäller styrräntorna är det både styrkan i den amerikanska ekonomin samt den medföljande kommunikationen från Fed som ligger bakom. Kanske lite överraskande med tanke på att inflationsutsikterna inte reviderats upp i samma utsträckning. Men här är nog de senaste årens utveckling den främsta förklaringen. Ingen centralbank vill riskera att återigen hamna på efterkälken och behöva höja i efterhand för att ”inflationen blev högre än väntat”. De vill nog hellre fela på nersidan nästa gång. Och därmed tar det längre tid att svänga om mot räntesänkningar.

När det gäller högre löptidspremier finns både rimliga faktorer och mer kluriga. Varför behöver investerare mer betalt än tidigare för att köpa långa obligationer? Här finns det både inflation och efterfråge- och utbudseffekter att tänka på.


Även om inflationen fallit tillbaka så finns det en ihållande oro kring vilka nivåer vi faktiskt kommer trenda mot och även en osäkerhetskomponent. Vilka risker som kan dra i inflationen och storheterna i dessa risker anses mer svårbedömda nu. Det talar för att den som ska köpa långa obligationer vill ha lite kompensation för dessa risker och då måste räntan alltså vara lite högre.

Fed, den tidigare så pålitliga köparen av långa obligationer, har dessutom förvandlats till säljare. Men eftersom det annonserades i förtid så tvivlar jag på att räntorna rör sig så mycket nu vid själva försäljningen, höstens uppgång beror nog på andra saker.

När det gäller utbudet amerikanska statsobligationer så har det notoriskt stora strukturella budgetunderskottet återigen hamnat i fokus under hösten. Och även om inga särskilda nyheter om kommande finanspolitiska satsningar lanserats så är det möjligt den politiska oredan i representanthuset gjort att marknaden bedömer att den politiska förmågan att hantera statsfinanserna har försämrats; och vill ha lite högre ränta för att finansiera kalaset.


Men kommer verkligen allt det här bestå på sikt? Förr eller senare kommer vi få en konjunkturnedgång och med lägre sysselsättning kommer inflationen att falla mer. Centralbankerna kommer vid något tillfälle börja sänka sina styrräntor. I en sådan miljö kommer även det allmänna ränteläget att falla. Just nu syns inte tillräckligt mörka moln och vi får nog dras med högre räntor ett tag till.

Låt mig dock avsluta med följande observation. Under förra årtiondet var räntorna mycket låga och många tänkte till slut att det var normalt. Det visade sig inte stämma.

Nu är läget det motsatta och många anser att höga räntor är det nya normala. Ta höjd för att det inte heller nödvändigtvis stämmer.

Anders Nordberg, senior ekonom Länsförsäkringar. (Magnus Sandberg)

Bakgrund | Anders Nordberg

  • Makro- och räntestrateg på Länsförsäkringar
  • Jobbar med räntestrategi och institutionell kapitalförvaltning på Länsförsäkringar Liv
  • Skriver om makro och finansiella marknader varje månad



Fotnot: Skribenten representerar ett företag som är aktör med egna intressen på marknaden.

Läs mer om och av Anders Nordberg:

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen